Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
tena uppenbarade sig småningom för ögat som en
ändlös rad av stora simkunniga larver, vilka sakta vände
på sig hit och dit.
»Och si! det var allt ganska gott!» tyckte Äbergson
belåtet.
»Det ska inte Wilhelm vara så in i helsike säker på!»
menade Larson och höll larverna i sikte med en
skulptörs stelnade uppsyn i iakttagelsens ögonblick. »Jag tror
att vi har spänt för hårt: dom svänger för mycket.»
»Misstag, min vita duva», sade principalen lugnt. »Det
är en liten strömsättning där omkring udden, det är den
som gör det.»
»Ja-a, ja så ja, kan hända det kanske, kanhända»,
medgav Larson tveksammare. »Ja det är ju det vi får si
imorron.»
»Det får vi säkert si, min gosse», bekräftade
Åbergson.
Under tiden låg Märta och sov i sin stuga, på övre
britsen, med Jeppe bunden utanför vid dörren och lägrad
på sin principals granris. Hr Åbergson hade nämligen
två sovplatser som han omväxlade med, allt efter väder
och vind, humör och behov efter luft. Den ena var
inomhus på nedre britsen, som var något trång och kort; den
andra var en bred granrisbädd på marken utanför,
uppstoppad mot den låga bron vid ingången och med en
grov handduk på huvudkuddens plats. Det var mycket
bra där för den som tålde sjövind och ville se sjön i det
sista, och förstod sig på barrdoften.
En stund efter tolv reste sig Jeppe motvilligt och lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
