Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
värk jämt och samt! Jag tror att det var den som
gjorde att hon inte orkade med att rå på sig, fastän
hon annars var så frisk och duktig och arbetsam–
— jag tror att om pappa hade förstått sig på att skicka
henne till Stockholm och laga tänderna på henne som du
gjorde med mig, så hade det kunnat bli bra emellan dem
och pappa hade levat ännu!»
»Jaa––se’n jag har hört det ena, så är det
förbanne mig inte utan att jag kan tro på det andra
med», funderade Hr Åbergson.
»Och fördenskull», tillade han uppfinningsrikt, »så är
det kanske inte för sent än för svärmor, och i alla fall
kan det ju vara bra att hon hör att jag också tänker
på henne nå’n gång: skriv du till svärmor nu strax vi
kommer hem, och skicka med pengar–vi kan gärna
ge henne 1,000 riksdaler på en gång, så ser hon det är
nå’n mening med det–och säj att jag vill att hon
far till Stockholm och blir där en tid och lagar opp
tänderna ordentligt–-med guld och ädla stenar!»
avslutade han vältaligt.
»Ja det ska jag göra!» sade Märta högt skrattande
och mycket lätt om hjärtat.
Emellertid hade regnvädret gått över och solen bröt
fram vid niotiden, och därmed förföll varje anledning
att forska i det förgångna. Ty det förgångna var
inom-husangelägenheter, samtiden och nuet fanns i solljuset
ute på backen, och makarna Åbergson förfogade sig ut
på bron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
