Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
och lade kassaskåpsnycklarna jämte sin fickklocka på
undre hyllan av Märtas nattduksbord. Slutligen tog han
i bodkammaren på sig, ej den vanliga mössan utan en
skinnmössa, som han drog ned i nacken. Och i detta
skick gick han ut genom boden och in på gården,
hälsande gästerna med ett godmodigt:
»Si go’ kväll allihop! men får jag viska lite’ grann
med dej Paulus så att di andra inte hör det. Spänn inte
ifrån, Nappe! Det är nånting som brådskar som
bara fan, ska du få höra! Ta in den andra hästen du»,
sade han åt stallkarlen, »och stig på in i vänstra
gästrummet Ni om Ni vill», uppmuntrade han sysslingarna
medan han förtroligt tog den hastigt fördystrade
Marskalken under högra armen och gick med honom ett
stycke avsides i skuggan.
»Har du blitt kär i karlar nu eftersom du ska hänga
på mej ?» frågade Marskalken surt. »Va är det fråga
om nu då?»
»Jo, Pelle Paulus, vi har ju försökt dra jämt här på
gården nu i rasande många år efter
familjetråkigheterna, fastän ju inte gubben har velat in hit se’n dess —
kom i håg det min gosse: det har ju inte blivit någe’
bråk och spektakel här, vi har låtit det vara nog med
det som var. Och nu får vi lov att skiljas åt, och det
tycker jag vi också gör lugnt och fredligt — jag bjuder
fritt avtåg under hövliga ord och farväl och vi säger
att det är nånting som har blivit fan så bråttom som Ni
måste fara Eran väg och uträtta nu med detsamma —
15—142162. Fahlman, Firman Åbergson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
