- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
13

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Acherois ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bär sitt willbråd. Det war i denna
löjliga belögenhet de sade: “Denne är
säkert Melampygos, som wi borde
akta oss före,” Herkules började at
skratta och återgaf dem friheten.

Acherois, en benämining som
Homerus gifwer poppeln, såsom helgad
åt de underjordiska gudarne, och
emedan detta träd troddes wäxa på
stränderna af floden Acheron.

Acheron, son af Solen och
Jorden. Han blef förwandlad til flod och
störtad i afgrunden, derföre at han
skaffat Titarerne watten, då de
förklarade Jupiter krig. Dess watten blef
grumligt och bittert, och det war en
af de floder, som skuggorna passerade
utan at komma tilbaka. Enligt
Boccaccio war A. en Gud, som föddes af
Ceres på ön Kreta, och som han icke
kunde tåla dagsljuset, begaf han sig
til underwerlden och blef en af
helwetesfloderna. A. föreställes under bild
af en gubbe betäckt med en wåt
klädnad. Han hwilar på en swart urna,
ur hwilken rinna skummiga wågor,
emedan deras lopp war så hastigt, at
de i farten medförde klippor, och
ingenting kunde motstå deras häftighet.
Man ställer stundom en uf bredwid
honom. Ingen sinnebild war mera
passande för denna Gud än ufwen, hwars
blotta åsyn wäckte fasa hos
augurerne och frugtan för de största olyckor.

Twenne floder af samma namn flöto
i Epirus. Den förre, som befuktade
Aidonei stater, hwars historie blifwit
forblandas med Plutos, ansågs ofta
såsom helwetesfloden A. Den flöt
genom de Bruttiska fälten, der
Moslossernes konung, Alexander,
förlorade lifwet såsom offer för en olycklig
twetydighet. Oraklet i Dodona hade
tilsagt honom, at han borde undwika
A., men han trodde at det mentes
floden i Thesprotien. Den andra flöt
nära förbi staden Pandrosa, och föll
ut í Ambrakiska wiken. Som dessa
bittra watten dolde sig en lång sträcka
under jorden, förblandades han med
den som blef störtad i Tartaren. En
annan A. flöt i Grekland, nära udden
af Tænaros, och det är den som
Grekerne föregåfwo wara född af
Titanerne och Jorden. – Man räknade
äfwen andra floder af samma namn,
i Elis, i Italien, wid Bajæ och i
Bithynien.

2. – Konung i mindre Asien, hwars
dotter Dardanis hade med Herkules
en son af samma namn.

3. – En Gudomlighet hos
Gallerne, endast känd genom en inskrift hos
Gruterus. Han tros likwäl hafwa
warit en hafsgud.

Acherontiske böckerne. Så
kallade Etrurierne böcker, som
de sade sig hafwa fått af Tages, och
hwarutur hemtades de widskepliga
kunskaper och konster, som gåfwo dem
anseende af at wara de störste
spåmän i werlden. Desse böcker
kallades så, emedan de ingåfwo fasa, och
man endast under rysning rådfrågade
deras Orakel: ty de innehöllo de
ceremonier som woro helgade åt
Gudarne wid Acherons stränder; emedan
de, genom offren man kunde erbjuda,
lärde huru brottslingar kunde blidka
dem, och slutligen sätter at fördrifwa
widunder och landsplågor, samt göra
underwerk.

Acherusa, en grotta på stranden
af Swarta Hafwet, den man påstod
hafwa sammanhang med helwetet, och
at det war genom henne som
Herkules fört med sig Cerberus.

I. Acherusia, en sjö eller träsk
nära Heliopolis; den låg emellan
denna stad och begrafningsplatsen, så at
man måste nyttja båt för at komma
dit. Men innan liken ditfördes,
sattes de på stranden til allmänt
åskådande: der undergick deras lefnad en
sträng granskning, och i den mån
deras gerningar befunnos hafwa warit
goda eller onda, fick färjkarlen, som
på Egyptiska hette Charon, antingen
tilstånd at taga liken i sin båt, eller
nekades dem den hedern at begrafwas.
På stränderna irrade, enligt folktron
i Memphis, deras själar som
hmarken warit lastbare eller dygdige.
Renade genom sjöwattnet, blefwo de
slutligen inlåtne i de ewiga
fredsboningarne. Orpheus samlade alla dessa
meningar under sin resa i Egypten
och förde dem med sig til Grekland,
der de wunno mycken framgång.

2 och 3. – Et träsk nära Capua,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free