Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Æsar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fäderneslandets undergång. I
anledning haraf utsattes Paris på
berget Ida. Æ. hade af sin mormoder
Merope lärt at se in i framtiden, o.
lemnade i sin slägt grunderne för
denna konst, hwaraf Helenus och
Cassandra, hans halfsyskon, sedermera
förstodo at begagna sig.
ÆSAR. Svetonius berättar, at då
åskan hade borttagit bokstafwen C ur
ordet Cæsar, på en firat som tjente
til bas för en Augusti bildstod,
rådfrågades Augurerne; de swarade, at
som nummerbokstafwen C, hwilken
betydde 100, blifwit utplånad, så gaf
det tilkänna, at Augustus icke hade
mer än 100 dagar at lefwa på,
hwarefter han skulle flyttas ibland
gudarnes antal, emedan Æ., eller de
stafwelser som åskan skonat, på
etruriska
språket betyda Gud.
ÆSCULANUS, se ÆRES.
ÆSCULAPIA, romerska högtider til
Æskulapii ära. Se EPIDAURIA.
ÆSCULAPIUS, läkarekonstens Gud.
Cicero räknar tre af dem i den förste,
som war son af Apollo och Gud i
Arkadien, anses hafwa upfunnit sonden
och sättet at förbinda sår; den andre,
broder til Mercurius 2, blef slagen
af åskan och begrafwen i citadellet
Cynosura i Arkadien den tredje, som
uptäckte nyttan af afförande medel och
upfann konsten at utrycka tänder, war
son af Arsippus och Arsinoe.
Sanchoniaton upräknar en fjerde, se
ESMENUS i och Marsham en femte, som
war konung i Memphis och broder til
Mercurius I, hwilken lefde 200 år
före syndafloden. Slutligen talar
Eusebius om en Asklepius ell. Æ. med
tilnamnet Tosorthos, ifrån Egypten,
och en rygtbar läkare. Den mest
rådande tron är, at Æ. war son af
Apollo och Coronis, som nedkom med
honom på berget Titthion, på den
sidan som wetter åt Epidaurus, dit hon
blifwit förd af sin fader Phlegyas; o.
som Coronis på grekiska bet. kråka,
så sades at Æ. blifwit under
skapnad af en orm kläckt ur et kråkegg.
Se ARISTHENES. Enligt andra skall
Mercurius ell. Apollo sjelf ha dragit
Æ. ur moderns sköte, som blef
dödad af Diana och redan låg på bålet.
Upammad af en qwinna, som hette
Trygone, kom han snart til Chirons
skola, der hon gjorde hastiga framsteg
i kännedomen af simplicia och
läkmedels sammansättning, upfann sjelf en
mängd, förenade chirurgien med
medicinen, och ansågs både såsom
upfinnare och Gud för läkarekonsten. Han
åtföljde Herkules och Jason på tåget
til Colchis, och gjorde Argonauterne
stora tjenster. Icke nöjd med at blott
bota de sjuke, roade han sig ock med
at upwäcka döde. Pluto stämde
honom in för Jupiters domstol, och
beklagade sig deröfwer, at de dödes rike
war ansenligen förminskadt samt lopp fara
at bli alldeles öde. Jupiter blef
wred, och dödade Æ. med et åskslag.
Apollo, upbragt öfwer sin sons död,
slog ihjel Cykloperne som hade smidt
åskwiggarne. Kort efter hans död
bewistes honom gudomlig dyrkan.
Servius påstår at han är stjernbilden
Ormkarlen. Enligt Pausanias, regerade
hans efterkommande i en del af
Messenien, och det war derifrån som hans
söner Machaon och Podalirius gingo
ut i trojansta kriget. Se EPIONE.
Homerus nämner honom blott såsom
en hjelte. Pindarus säger, at Æ.
botade wissa sjukdomar med wekliga,
behagliga och wällustiga sånger.
Hesiodus nämner honom icke uti sin
Theogoni. Apollodorus utsätter tiden för
införandet af hans dyrkan til 53 år
före Trojas intagande. Den stiftades
först i Epidaurus, hwarifrån den snart
utbredde sig öfwer hela Grekland. I
Epidaurus dyrkades han under skapnad
af en orm. En stod af guld o.
elfenben, gjord af Thrasymedes ifrån
Paros, föreställde honom såsom en man
sittande på en thron, med en staf uti
ena handen, och stödande den andra på
hufwudet af en orm; en hund låg
bredwid honom. Tuppen, ormen och
sköldpaddan woro i synn. helgade åt
honom. Man upfödde tama huggormar
i hans tempel, och påstod til och med
at han wisade sig under denna form:
åtminstone trodde Romarne, at han
kommit sådan til dem, då de sände
til Epidaurus at anropa hans beskydd
emot den pest som härjade bland dem.
En dylik händelse hade träffat dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
