Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Alsaphan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offer hos de gamla Isländarne, som
de gåfwo åt flodernes och
landsbygdens andar, för at wara lyckliga i
sina hushåll, eller bringa olycka
öfwer sina fiender.
ALSAPHAN, de renes(Arab.
Myth.) slägte En arabisk stam, så kallad,
emedan den ansågs mera religiös än
de öfriga, i anseende dertil at den
helgat sig til Kaabas tjenst. Se KAABA.
AL-SEFATIUN (Mah. Myth.) en
sekt som skiljer attributerne ifrån det
Gudomliga wäsendet.
ALSWIDR (Nord. M.)
allbrännaren, en af Solens hästar.
ALTA, dotter af Cathestus o.
moder til Ancæus, en af Argonauterne.
ALTARE. Latinarne skilde emellan
Altare o. Ara: på det förra offrades
endast åt de himmelska, o. på det
sednare åt de underjordiska Gudarne; dock
brukades de ofta om hwarandra. De
första A. woro af tors, men
sedermera af sten, trä, marmor, och äfw. af
horn, så som Apollos på Delos.
Runda, fyrkantiga ell. eggrunda, woro de
alltid wända mot öster o. stodo lägre
än Gudarnes bilder, som woro
ställde på högre baser. Wanligen woro de
prydda med blommor och löf, til ex.
Apollos med lager, Herkulis med
poppel, Jupiters med ek, Venus’ med
myrten, o. Minervas med olif. Höjden
war olika, i mån af de Gudars
wärdighet, åt hwilka de woro helgade.
Offren åt underjordiska Gudar skedde uti
hål i jorden: de åt jordiska Gudarne
på A. nästan jemnhöga med sjelfwa
marken. De himmelska Gudarnes A.
woro ännu högre: enligt Pausanias
hade Jupiter Olympius et A., som
war 25 fot högt. Innan tempel
kommo i bruk, uprestes A. dels på
wägar, dels i lundar, o. stundom på
bergspetsar. Deri inristades namnet eller
det karakteristiska attributet af den
Gudomlighet åt hwilken det war helgadt.
Dessa A. woro af flera sorter: man
räknade det inre A., eller et sådant som
stod under taket af et tempel ell.
annan byggnad; det yttre som stod i fria
luften; guld- ell. koppar-A., som war
beslaget med plåtar af dessa metaller;
et stående A., som war jordfast: et
enkelt A., som icke hade några
prydnader; et prägtigt A., som war
incrusteradt med metaller, ädla stenar,
prydt med taflor, bildstoder o.d.;
sten-A., som war gjordt af en enda sten,
ell. upmuradt af lera; jord- ell.
torf-A.; et för tilfället, som war upbygdt
i hast och för någon oförmodad
händelse; offer-A., på hwilket nedlades
de slagtoffer som offrades åt Gudarne;
et A., som war ämnadt at återkalla
minnet af en wälgerning ell. af en stor
händelse; smörjelse-A., som war
helgadt genom ett ordentlig ceremoni, i
hwilket smörjelsen ingick: löftes-A.,
som war lofwadt åt någon
Gudomlighet, för en åtnjuten wälgerning;
graf-A., uprest på de dödas grafwar;
tacksamhets-A., hwarpå de Christnes
offer skedde; underjordiskt A., som war
nedsänkt under jorden; egentligt A.,
som swarade fullkomligt til sitt
ändamål; oegentliqt eller figuratift A.,
hwars benämning grundade sig på
likhet ell. analogi, t.ex. astronomiska ell.
poetiska altaren; de förnämsta A.:
ask-A.; blodiga ell. oblodiga A., allt
efter beskaffenheten af de offer som der
offrades. Judarnes A. woro ganska
låga: det war til o. med förbudet at
göra något trappsteg på dem, at
prestens blygd icke måtte blottas, när han
gick up på dem. De af sten woro
mycket grofwa, ty de hade warit
ohelgade, om man widrört dem med
något werktyg. A. gjordes ock af
offerdjurens aska; et sådant hade Jupiter
Olympius. På Delos fans ett, som war
gjordt af bara horn. Apollo hade
upbyggt det under fyra års tid af
hornen efter de rådjur, som Diana dödat
på berget Cynthius. Utom för offren,
upbyggdes A. för andra orsaker,
såsom för at göra förbund mera
högtidliga, fredsfördrag mera waragtiga,
och för at gifwa större helgd åt eder.
Det war inför A. som föreningar,
förlikningar och ägtenskap bekräftades
och offentliga förlustelser ägde rum.
ALTARET, en sydlig stjernbild
bestående af 7,8 eller 12 stjernor.
Poeterne dikta, at det är samma altare,
hwarwid Gudarne swuro Jupiter
trohet, innan kriget utbröt emot
Titanerne, o. som han efter wunnen seger
flyttade up ibland stjernorna. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
