Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anaitis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och föreställde henne under bild
af en rapphöna. Epimenides från Kreta
tilstyrkte at åt henne bygga et
tempel, sedan Cylonius blifwit renad
ifrån det mord han hade begått.
ANAITIS, en Gudinna som tilbads
af Lydier, Armenier och Perser, och
som hos de första tycktes swara emot
Diana, hos de sednare emot Venus.
Man företog ingenting, utan under
hennes beskydd. Wigtiga
sammanträden höllos i hennes tempel. De
skönaste flickor woro inwigda åt henne,
och gåfwo sin oskuld åt dem som
kommo at offra åt Gudinnan; hwilket
likwäl icke hindrade dem, at göra
förmånliga giften. Denna högtid
förenade män och gwinnor, o. man drack
sig drucken. Anledningen til denna
fest skall hafwa warit följande:
“Cyrus hade en gång företagit et
krigståg emot Sacerne, men blef slagen,
gaf sin armé tid at åter samla sig,
och låtsade at fly. Sacerne förföljde
honom, och då de funno lägret fullt
med win o. lifsmedel, drucko de
omåttligt. Cyrus kom tilbaka, gjorde et
rysligt blodbad, och helgade denna
dagen åt Gudinnan A.” Detta bruk,
anfördt af Strabo, låter icke förena
sig med Dianas karakter, ej heller med
hwad Plutarch berättar om
Artaxerxes Memnon, som gjorde sin
älskarinna, Aspasia, til prestinna hos A., på
det, sade han, hon måtte få tilbringa
sina dagar i stillhet o. återhållsamhet.
Wid et tåg som Antonius företog
emot Armenien, blef A:s’ tempel
plundradt, och hennes gyldene stod
sönderslagen af
soldaterne, hwaraf flere bland
dem blefwo rike. En af dem, som war
bosatt i Bologna, emottog en dag
Augustus såsom gäst, och böd honom til
aftonmåltid. “Är det sant, frågade
kejsaren, at den som först bar händer
på Gudinnans bild, genast förlorade
synen, blef lam i alla lemmar, o. dog
kort derpå?” – “Om så woro, skulle
jag icke i dag hafwa den äran at se
Augustus hos mig: Ni ser framför Er
den som gaf henne första hugget, och
det är på ett af hennes ben som Ni
spisar i afton.
ANAMELECH. (Rabb. Myth.)
Någre Rabbiner föreställa denna
gudomlighet under bild af en waktel ell.
fasan. Se ADRAMELECH.
ANANAEL, Detta änglanamn har
man funnit på en Abraxas.
ANANDA-WURDON (Ind. Myth.)
är en fest som firas til den Indiska
Treenighetens ära, aftonen före ny i
månaden Pretachi ell. October, och
hwarwid en stor folkmassa infinner sig.
De treöfwergudarne, Wischnu, Shiwa
och Brama dyrkas der under bild af
en orm med tusen hufwuden. Under
denna form benämnas de Ananda-
Perpenade-Suami. Högtiden firas
hemma i husen: de som deltaga deri, äta
på 24 timmar icke annat än confekt
och sockerbakelser. Omkring högra
armen hafwa de et rödt silkessnöre, och
braminerne komma för at framkalla
Gudarna. Den enda kruka som härwid
begagnas är af koppar, öfwerstruken med
kalk rundtomkring, och betäckt med en
kokosnöt, hwaröfwer lägges blad af
Herbe (et slags qwickrot) o. af
Mangos. Man är icke förbunden at fira
denna fest, icke heller Warlachimi-
Noembu i Augusti, eller Duedari-
Wurdon, i October; men har man en gång
firat den, är man med barn o.
efterkommande förpligtad at göra det
alltid. Det är blott i Perpenada på
Malabariska kusten, som man kan
befrias ifrån detta tysta löfte: til den
ändan företagas twagningar och ofta
uprepade reningar i flera dagar; men
i synnerhet kostar det mycket penningar.
ANANDRATUS. En Persisk
Gudomlighet.
ANANGHITIS, se ANACHITES.
ANANISAPTA, är et slags talisman
emot smittosamma sjukdomar, som
består uti at bära på sig detta ord
skrifwet. Kabalisterne finna deri lika
många ord som bokstäfwer, och förklara
det på följande sått: A, antidotum;
N, Nazareni; A, auferat; N, necem;
I. intoxicationis; S, sanctificet; A,
alimenta; P, pocula; T, Trinitas;
A, alma.
ANANSIE (Afr. Myth.) är namnet
på en stor spinnel, som Negrerne på
Guldkusten tilskrifwa menniskans
skapelse och dyrka såsom en särskilt
Gudomlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
