- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
89

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Annaler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den Numicius, hwars Gudinna hon
blef, samt befallte folket deromkring
at kalla henne Anna Perenna, emedan
hon alltid wille wara under wattnet.

ANNALER, se ÅRSBÖCKER.

ANNA PERENNA, en war ifrån
början en landsgwinna, hwilken hade
burit lifsmedel til folket som dragit
sig til Aventinska berget i Rom, och
blef derfore af tacksamhet förgudad:
det är af perennitate cultus hon tog
tilnamnet Perenna. Romarne offrade
åt henne, för at få en lång o. lycklig
lefnad. Någre hafwa förblandat henne
m. Månen, andre med Themis ell. Io,
eller den af Atlantiderne, som hade
upammat Jupiter, eller slutligen en
nymf i floden Numicius: se ANNA.
Varro räknar henne bland
landsbygdens Gudomligheter, sådana som
Pales, Ceres m.fl. Hennes högtid
firades den 15 Mars, på Tiberns
stränder, då folket öfwerlemnade sig åt den
lifligaste glädje. Der dracks tappert,
man dansade, och flickorna sjöngo
lättsinniga wisor. Man gjorde åsyftning
på et kärleksäfwentyr, som Ovidius
berättar i 3 Bok. af sina Fasti. "A.,
säger han, habe blifwit emottagen i
himmelen, och Mars, som war kär i
Minerva, bad den nya Gudinnan
bistå honom i hans älskog. A. som såg
Krigsguden gerna, samtyckte dertil o.
kom tilbaka för at säga honom, det
Minerva wille rätt gerna; hwarpå hon
skaffade sig lika kläder som Gudinnan,
och infann sig i hennes ställe på
mötesplatsen; men blef uptäckt.

ANNON (Ind. M.) en diktad swan
hwarpå Brahma rider.

ANNONA, Gudinnan för årswärt
och lifsmedel. Hon skiljer sig ifrån
Ymnigheten deri, at hon hade et
mindre område och styrde blott för en
årstid. Hon föreställes med säd i handen,
och framstammen af et skepp bredwid
henne: hwilket utmärker något
tilfälligt understöd, ty, sådana kommo til
Rom sjöledes. Se YMNIGHETEN.

ANNONIUS, se AMMONIUS.

ANOBRETH, en nymf, Saturni
älskarinna, och moder til Jehud, som
offrades på samma altare, han sjelf
upbyggt.

ANOGON, Castors son med Ilaira.

ANOS-BEN-SCHEITH (Arab. M.)
Menniskornas öfwerste prest, war den
förste som inrättade domstolar för at
skipa rättwisa, o. allmänna almosor
för de fattige, samt införde
palmträdet i Arabien. Österländningarne påstå
at han lefde i 965 år, och det tros
med temlig sannolikhet at han är den
samme som Enos, Adams sonson.

ANOSIA, ett af Veneris tilnamn,
af samma anledning som namnet
Androphonos.

1. ANSEENDE (réputation.) Ripa
utmärker det genom en i et lätt och
genomskinligt tyg klädd qwinna, som
är i begrepp at springa; hon har twå,
stora hwita wingar, med ögon, öron
och munnar på hwar fjäder: i handen
håller hon en trumpet. Cochin har
ökat dessa emblemer med wälluktande
blomster som falla ur draperiet.

2. – HÖGT (splendeur). Det
föreställes under bild af en förnäm
dame med wärdigt utseende, klädd i en
purpur-robe, rikt utsydd med guld.
Klubban, hwarpå hon stöder sig, war
hos de gamle dygdernas symbol,
likasom guldkedjan och medaljen woro
deras belöning. Hon bär en krans af
hyacint, och facklan i handen
utmärker glansen af wackra handlingar.

ANSTÄNDIGHET (bienséance). De
nyare personifiera den under skapnad
af en ung man af behagligt utseende,
klädd i en lejonhud, symbol af
ädelmodet, krönt med en krans af
amarant, och hållande i wenstra handen
en qwist af samma ört, emedan den
säges alltid bibehålla sin fägring.
Kuben och Mercurii chiffer i högra
handen utmärka prydligheten i hans tal
och hans skarpsinnighet. Hans högra
fot är klädd i kothurn och den
wenstra i halfstöfwel.

1. ANTÆA, se ANTIAS I.

2. – Ett af Rheas eller Cybeles
tilnamn, emedan hon satte sig emot
Telchinerne, eller derföre at hon
bönhörde sina tilbedjare.

3. – Sthenobæa. Se BELLEROPHON.

1. ANTÆUS, en man, hwars
afkomlingar njöto et besynnerligt
privilegium. Genom lottning utwaldes
ibland dem en, som leddes til en sjö;
han afklädde sig, hängde up kläderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free