Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anteros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTEROS, son af Venus o. Mars.
Venus hade en dag beklagat sig för
Themis, at hennes son Cupido altid
förblef et barn, hwarpå denna
swarade, at han icke skulle blifwa större,
förr än han finge en bror. Venus
skaffade honom då A., med hwilken han
började at wäxa. Begge
kärlesgudarne föreställdes såsom små vingade barn
med foger, pilar och axelgehäng. Man
ser dem på en gammal basrelief leka
tilsamman o. söka at taga ifrån
hwarandra en palmgwist. Pausanias talar
om en annan figur af A., som håller
twå tuppar i famnen, och retar dem
at hacka honom på hufwudet. De twå
wingade Cupidoner, som draga
Veneris wagn, på en medalj öfwer
familien Julia, anses wara Eros och A.
De målades ofta i Grekernes
akademier, för at ingifwa eleverne
wördnad och erkänsla för deras lärare. A.
delade gudomlig ära med sin moder
och broder, och Athenarne upbyggde
åt honom et altare. I Athén ansågs
han såsom den Gud hwilken hämnade
en försmädd kärlek. Servius förstår
med Detta ord en Gud som botar för
kärlek. Andre mythologer säga, at A.
föddes af Natten och Erebus, ell. af
Infernus och Natten, afmåla honom
såsom en Gud af lägre rang, hwars
följeslagare äro Dryckenskap,
Förargelse, Gräl o.d., och gifwa honom
blypilar, som wäcka en hastigt
öfwergående passion, hwarpå snart följer
måtthet; då deremot den sanna
kärleken skjuter med guldpilar, som
ingifwa et rent nöje samt en dygdig o.
uprigtig tilgifwenhet.
ANTESINISTRA kallade spåmännen
den åska och de fåglar, som kommo
ifrån söder o. gingo åt wenster. Detta
bådade olyda. Se ANTEDEXTRA.
ANTESION, son af Tisamenes.
Furierne, begärlige efter Laii och
Œdipi blod, förmådde honom at begifwa
sig til Dorierne, der Oraklet lofwade
honom et slut på hans plågor. Det
war då som Thebanerne, ledsne wid
sina konungar, ombytte regeringsform.
ANTEVORTA o. POSTVORTA woro
twå romerska Gudinnor, som wakade
öfwer förflutna och tilkommande
händelser. De ansågos såsom Försynens
Råd, och åkallades i synnerhet af
barnsängsqwinnor. A. war en orsak,
at fostret bjöd sig i en naturlig
ställning, och Postvorta befordrade
födelsen wid fotbjudning. Hon lindrade
äfwen wärkarne, och A. gaf helsan åt
barnsängsqwinnan. Se PORRIMA,
BRORSA och PROSA.
ANTHE, en af jätten Alcyonei
döttrar, störtade sig i hafwet efter fadrens
död, och blef af Amphitrite förwandlad
til isfågel.
1. ANTHEAS, Eumeli son. Medan
Triptolemus sof, spände han drakar
för hans wagn, genomfor landet,
sadde säd, föll af wagnen och slog ihjel
sig. För at hedra hans minne, byggde
Eumelus och Triptolemus på
gemensam bekostnad en stad, den de kallade
Antheia. Se EUMELUS 3.
2. – En af Æneas’ höfdingar.
1. ANTHEDON, en nymf, som gaf
sitt namn åt staden Anthedon i
Bæotien.
2. – En nymf som war gift med
Alcyon och fick med honom hafsguden
Glaucus.
ANTHEIS, en af Hyacinthi döttrar,
som offrades på Centauren Cerasti
graf, då hungersnöd o. pest hämnade på
Athenarne Androgei död.
ANTHELEA, Danai dotter, gift med
Cisseus.
ANTHEMION, fader til Simoisius,
som wid Trojas belägring dödades af
Ajax 2.
ANTHEMOISIA, dotter af Lycus,
och moder til Pelops.
1. ANTHES, Neptuni son med
Alcyone 3, upbyggde staden Antheia.
2. – Neptuni son med Alce,
dotter af Abas, hwilken Kleomenes
slådde, för at skrifwa orakel på hans hud.
Han gaf sitt namn åt staden
Anthana i Lakonien.
3. – Bördig från Anthedon, war
den förste som författade låfsånger til
Gudarnes ära.
ANTHESPHORIA, en fest på
Sicilien, til Proserpinas ära, emedan hon
bortröfwades då hon plockade
blomster. Festus, som icke tilegnar henne
denna högtid, härleder namnet ifrån
de fädesar man under dessa dagar
bar i templen. Argos firade äfwen en
högtid af samma namn til Juno
Anthias ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
