Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Apollo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmörkelser. Mera behöfdes icke för
et enfaldigt och rått folk, at bringa
dem på den tanken at A. icke war en
wanlig menniska. Han begagnade
deras lätt-tro, för at styra dem m. mera
kraft. Inom denna enkla berättelse
gränsas ungefär egyptiska historien om
A., den Grekerne utstyrt med alla
fabelns underwerk. Nu blef han en son
af Jupiter och Latona, samt broder
til Diana och sjelfwa hans
födelse war utmärkt af et underwerk. Latona
förföljd af Junos oförsonliga wrede,
styr til flottön Delos, den Neptunus
för hennes skull gör fast och orörlig,
och det är der hon framföder sina båda
barn. Det första bruk A. gör af sina
pilar är at hämnas sin moder på
ormen Python, som länge hade förföljt
henne, och med hans skinn betäcktes
den trefot, på hwilken Pythonissan satt
då hon gaf orakel. Denna segerfröjd
stördes snart genom hans son
Æsculapii död, som ihjelslogs af Jupiter
derföre at han upwäckt Hippolytus ifrån
de döda, sedgn Pluto beswärat sig
deröfwer at han förminskade de dödes
antal. A. blef ursinnig, och sköt ihjel
Cykloperne, som smidt den åska
hwarmed Jupiter slagit hans son. Denna
hämnd, som ansågs såsom et
högmålsbrott, gjorde at A. blef fördrifwen
ifrån himmelen. Under sin
landsförwisning flydde han til konung
Admetus och waktade hans hjordar;
hwilket gjorde, at A. sedermera dyrkades
såsom herdarnes Gud. Det war wid
denna tid han upfann lyran, hämnades
på Midas dermed at han utstyrde
honom med et par åsneöron, flådde
satyren Marsyas lefwande, och blef af
Mercurius bestulen på sin hjord. Ur
Admeti tjenst gick han i Laomedons,
och sysslosatte sig tillika med
Neptunus at slå tegel och at upbygga
Trojas murar, et arbete, för hwilket
de himmelske conduktörerne icke fingo
någon arbetslön ell. ens professors-titel.
A. bestraffade denna otacksamhet på det
sättet, at han slog folket med en
förskräcklig pest. Se LAOMEDON. A.
irrade omkring på jorden någon tid,
och sökte at hos dödliga skönheter
trösta sig öfwer sina motgångar. Se
CLYTIA, CORONE, DAPHNE,
CLYMENE. Hans landsflykt och olyckor
rörde omsider Jupiter, som återgaf
honom hans gudom med de attributer
som utmärka den, och updrog honom
omsorgen at utsprida ljuset. Han hade
tre namn, likasom hans syster Diana:
i himmelen kallades han Phæbus, af
phoihos, ljus ell. lif, emedan han
körs de Solens wagn, som drogs af fyra
hästar: på jorden kallades han Liber,
och Apollo i underwerlden. Gud för
skaldekonst, musik, wältalighet,
medicin, spådomar och konster, förde han
ordet wid Musernas sammanträden,
och ömsom bodde med dem på bergen
Parnassus, Helikon, Pierius, på
stränderna af Hipokrene och Permessos;
ömsom skänkte et nytt behag åt
Gudarnes måltider, genom de
wålljudande tonerna af hans lyra. A. hade
otaliga orakel, af hwilka de
rygtbaraste woro på Delos, Tenedos, Klaros
och Patara. Hans prägtigaste och mest
namnkunniga tempel låg uti Delphi.
Han hade andra öfwer hela Grekland
och Italien. Ibland djuren woro
tuppen, sparfhöken, gripen, swanen och
gräshoppan helgade åt honom: ibland
träden: lagern, oljoträdet, myrten,
enen och palmen; och ibland blomstren:
lotos, hyacinten, solrosen m.fl.
Manbare ynglingar helgade sitt hår i hans
tempel, likasom unga flickor nedlade
sina blomsterkransar i Dianas.
Cicero tror ej allenast at A.
funnits, utan at det warit flere af
samma namn, hwilkas gerningar man
förblandat. Den äldste är son af
Vulcanus; den andre son af Corybas o. född
på Kreta; den tredje bördig ifrån
Arkadien, med tilnamnet Nomion, såsom
en skicklig lagstiftare; och den siste, son
af Jupiter och Latona. A., förwist
ifrån himmelen, är konung i
Arkadien, och blef afsatt derföre at han
regerade med för mycken stränghet, och
åt hwilken Admetus gaf enwäldet
öfwer ett del af Thessalien. – Vossius
ser i A. blott en metaforisk person,
som icke är någon annan än Solen;
han är son af Jupiter, d.ä. af
werldens Skapare; hans moder är Latona
(af latere, wara förborgad), emedan
före solens tilkomst betäcktes allt af
et chaotiskt mörker. Han war född på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
