Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ariadnea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pæon ifrån Amathus berättar
händelsen på följande sätt. »Theseus hade
blifwit wäderdrifwen til kusten af
Cypern och måste landsätta A. som war
hafwande och sjuk. Knappt war han
återkommen på skeppet, förr än en storm
dref honom ifrån landet. Qwinnorna
på ön wisade A. et ömt deltagande,
och öfwerenskommo at bedraga hennes
sorg derigenom, at de skrefwo diktade
bref under Thesei namn. A. dog uti
barnsäng. När Theseus kom tilbaka,
sörjde han djupt sin förlust, och
anslog en betydlig summa, för at åt A.
inrätta offer och gudomlig dyrkan,
samt låt wid sin bortresa göra twå
små bildstoder, den ena af silfwer, den
andra af bronze, som skulle helgas åt
henne. Inwånarne på Amathus kalla
den lund der de wisa hennes grafwård,
Venus Ariadnes lund. Folket på
Naxos räknade 2 Minos och 2 Ariadne,
af hwilka den ena gifte sig med
Bacchus på Naxos, sich gaf honom sonen
Staphylus; den andra är mycket nyare,
blef bortröfwad och öfwergifwen
af Theseus, flydde til Naxos med sin
amma Corcyne, hwars graf man
ännu ser, dog der och dyrkades af
öboerne, men på et helt annat sätt än
den förra; ty hennes fest firades med
glädje och gästabud, men den sednares
war blandad med sorg o. bedröfwelse.»
2. – En gudomlighet hos he gamla
Romare.
Ariadnea, en högtid som firades
på ön Naxos til Ariadnes ära, til
åminnelse deras at Theseus öfwergaf
henne då hon war nära at falla i
barnsäng. Ibland andra ceremonier war
också den, at en yngling måste lägga
sig til sängs och jemra sig såsom en
barnaföderska.
Ariaraputren, eller Ajenar
(Ind. M.) son af guden Wischnu,
hwilken sjelf framfödde honom då han war
förwandlad til qwinna. Se Mojeni.
Schiwa blef så betagen af dess fägring
at han icke kunde styra sina begär,
utan blef med henne fader til Ajenar.
Indianerne anse denna son såsom
werldens beskyddare samt wårdare af god
ordning och polis; men räkna honom
icke ibland gudarne af första klassen.
De upbygga åt honom små empel i
skogen et stycke ifrån wägen, men
aldrig i städerna. Man igenkänner dem
på en hop hästar af bränd lera som
offras åt honom, och som ställas
utanföre på betäckta ställen. Det är icke
tillåtet at komma dessa tempel nära
i wagn, til häst ell. til fots med skor.
Han är den ende bland Gudarna som
får blodiga offer; man offrar tupper
och bockkitlingar åt honom; men inga
offentliga högtider firas til hans ära.
Aricia, en prinsessa af kongligt
blod och en olycklig ättling af
Pallantidernes ätt, från hwilken Theseus
röfwade riket. Hippolytus gifte sig
med henne, och hade med henne en son,
sedan han af Æskulapius blifwit
upwäckt ifrån de döda. Hon gaf sitt
namn åt en liten stad i Latium och
en skog i grannskapet, der Diana
gömde Hippolytus.
Aricina, ett af Dianas tilnamn,
medan hon dyrkades i skogen
Aricinum, der den tacksamme Hippolytus
hade åt henne upbyggt et tempel,
inwigt en prest och stiftat en högtid.
Presten war en rymd slaf som borde
hafwa mördat sin företrädare, och som
alltid hade et bart swärd i handen,
för at förekomma den som skulle ha
lust at på samma sätt efterträda
honom. Högtiden, som firades d. 15 Aug.
bestod deri, at man den dagen afhöll
sig ifrån jagt, krönte de bästa
hundarne o. uptände facklor.
Arielykos, en Trojan sårad af
Patroklus.
Aries, se Wäduren.
Ariga, se Aruga.
Ariman, se Ahariman.
Arimaspi. et folkslag i Scythien,
som bodde i det landet hwilket nu
kallas Ingermanland, Pleskow o.
Novgorod. De sades hafwa blott ett öga
och ofta nappas med griparne för at
ifrån dem taga det guld de bewakade.
Ariméer, et folkslag i det land
der Homerus säger at Typhons graf
är belägen. Hesiodus säger äfwen at
denne jättes bröllop hölls i en kula hos
Ariméerne, d.ä. enligt Strabo, uti
Syrien.
Arindody (Ind.M.) et
hon-helgon, som är i mycket anseende hos de
Tamulske Indianerne, o. hwars wishet
och dygd tjäna til efterdömen. Också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
