Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Athenais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde wistandet på ön så
behagligt för dem, at de walde hwar sin
boningsplats. Minerva nedsatte sig
nära Himera, och Nymferne, för at
wisa Gudinnan sin erkänsla, läto ur
jorden upwälla warma källsprång, wid
den tiden då Herkules kom til
Sicilien. På detta ställe hafwa
Sicilianerne sedermera upbyggt en stad som
kallades A. eller Minervas fält.
2. – Minervas tempel nära
Belbina, inlaget och befästadt af
Cleomenes.
3. – En fest som Athenarne firade
til Minervas ära, och hwars
rygtbarhet lockade til sig åskådare ifrån
hela Grekland. Den war stiftad af
Erichthonius I; sedermera, då
Theseus hade förenat de tolf byarne i
Attika, för at deraf göra en
ansenligare stad, blef festen, som firades af
alla folkslag, kallad Panathenæa.
4. – Se ATHENA.
ATHENAIS, en Sibylla från
Erythræa, i Alexanders tid.
ATHENE, dotter af Chronos,
enligt Sanchoniathon, sick af sin fader
konungariket Attika.
ATHERAS, en Argier, som
herbergerade Ceres, när hon kom til
Argiernes land.
ATHINÆA, en fest som Libyerne
firade til Minervas ära.
ATHIS, en af Phinei följeslagare,
och skicklig bågskytt, dödad af Perseus.
ATHLETER. Folken hade en
ytterlig böjelse at bewisa dem gudomlig
dyrkan, oaktadt Hellanodikernes omsorg
at förekomma detta missbruk. Första
exemplet är Crotoniaten Philippus,
segerwinnaren wid olympiska spelen,
den wackraste karl på sin tid, åt
hwilken inwånarne i Agesta, efter hans
död upbyggde et prägtigt monument
och offrade såsom åt en hjelte. Den
andre är Euthymus ifrån Lokris, en
rygtbar knytnäfwekämpe, som under sin
lifstid njöt gudomlig dyrkan på
oraklets befallning. Den tredje är
Theagenes, som dyrkades efter sin död både
af sina landsmän Thasierne, och af
åtskilliga grekiska folkslag.
ATHOR war hos Egyptierna
detsamma, som Venus hos Grekerne.
I. ATHOS, et rygtbart berg
emellan Macedonien och Thracien, der
Jupiter isynn. war dyrkad, i
anledning hwaraf han fått tilnamnet
Athous.
2. – En son af Neptunus, gaf
sitt namn åt berget Athos.
3. – En af de jättar som
bestormade himmelen; han tog berget A., som
då låg i Thracien, och slungade mot
Olympen, då det föll ned i
Macedonien.
ATHRAX, Hippodamias fader, tros
wara magiens upfinnare.
ATHYMBRUS, grundlade staden
Nisa i Carien.
ATHYR, se ATYR.
ATHYTA, oblodiga offer. Det war
blott de fattige som offrade sådana åt
Gudarna.
ATINAS, Rutulernes anförare och
Æneas’ motståndare.
ATINIUS, en man af Romerska
folkklassen, om hwilken Livius berättar
följande anekdot: En morgon, på den dag
då de stora lekarne gåfwos, hade en
husbonde ledt sin slaf twersöfwer
Circus, under det han lät jemmerligen
hudflänga honom; strax derefter
börjades lekarne. Några dagar gå förbi,
och Jupiter Capitolinus uppenbarade
sig om natten för A., samt befallte
honom på Gudens wägnar säga
Consulerne: at Jupiter icke war nöjd med
den som wid de sista lekarna anförde
dansen; at man borde gifwa honom
en annan dansare, och at festen borde
firas om igen, annars skulle man
komma at må illa. Då Romaren
waknade, ansåg han drömmen såsom en
synwilla, fruktade at göra sig til et
åtlöje, och infann sig icke hos
Consulerne. Hans son dog derpå ganska
hastigt, utan at förut hafwa warit
sjuk. Följande natten inträffade en ny
syn. Jupiter frågade om han mådde
wäl efter sin olydnad, och hotade at
om han icke nu lydde, skulle
någonting ännu wärre hända honom. A.
drog ändå ut på tiden, och fick et
anfall af slag, så at han icke kunde
nyttja sina lemmar. Då lät han bära
sig up i Rådet der han berättade hwad
som hade händt. Han hade knappt
slutat sin berättelse, förrän han återfick
sina lemmars bruk. Sedan man
länge tänkt öfwer alla omständigheter,
igenfann man den dåliga dansaren i
den piskade slafwen. Husbonden blef
efterslagen och straffad, och et enkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
