Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Auchmeeis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af honom; at hans fader Meon,
som war konung i Phrygien, lät döda
honom och kasta liket för willdjuren;
at Cybele blef galen; at pest och
hungersnöd härjade landet, och at
Oraklet befallte det man skulle högtidligt
fira den unga mannens likbegängelse
och dyrka Cybele såsom gudinna.
Hermestanax, en elegisk skald, beskrifwer
A., son af Phrygiern Calas, såsom
född oförmögen. Sedan han blef stor,
reste han til Lydien, der han införde
Dindymenes eller Cybeles orgier, och
war så wördad af Lydierne, at han
wäckte Jupiters afund, som skickade
en rasande björn hwilken dödade flera
af dem, och deribland A., hwarföre
de Pessinuntiske Galatierne än i dag
icke äta björnkött. Julianus kallar
honom den stora Guden Atys; och
Lucianus talar om en gyldene bildstod
af A., som stod midtibland Bendis’,
Anubis’ och Mithras’, hwilka alla
dyrkades fåsom emblemer af Solen. Man
finner honom ofta på gamla
monumenter tillika med Cybele, och
stundom ensam, med en herdepipa i högra
handen och en herdestaf i den wenstra
2. – Herkulis son med Omphale.
3. – Dödad af Tydeus, då han
ägtade Œdipi dotter Ismene.
4. – Son af Gangens dotter
Limniace, dödad af Perseus på
Andromedas bröllop.
5. – Son af Cræsus I, war
dumbe. Då han i en batalj såg en
soldat i begrepp at båda sin fader,
bemödade han sig så mycket, at hans
tungas band lossnade, och han ropade
tydligt: “Soldat mörda icke Cræsus.”
6. – Son af Alia och Cotys,
konung i Lydien, updrog åt sin son
Tyrrhenus at til Italien öfwerföra en
Coloni af Lydier.
7. – Ascanii följeswen, som
började de Latiska Atiers’ ättföljd.
8. – Sjunde konungen i Alba, son
af Alba och fader til Capys.
AUCHMEEIS, ett af Pans tilnamn.
AUDUMBLA (Nord. M.) en ko se
YMER och ASAR.
AUGE, ell. AUGEA, Alei dotter,
gick i skogen för at framföda Telephus,
som hon fick med Herkules. Då
fadern fick kunskap om hennes felsteg,
flydde hon til konung Teuthras i
Mysien, hwilken uptog henne såsom egen
dotter, emedan han icke hade några
barn. Någon tid derefter rakade han
ut för et kinkigt krig, och lofwade A.
och kronan åt den som befriade
honom ifrån fienden. Telephus hade på
oraklets befallning kommit til hofwet
i Mysien, för at der söka rätt på sina
föräldrar, emottog konungens tilbud,
nedgjorde hans fiender o. erhöll
prinsessan. Bröllopet firades; men då A.
af en besynnerlig ingifwelse wille
döda Telephus bröllopsnatten, stickade
Gudarne en drake för at skilja dem
åt. A. bönföll om Herkulis bistånd,
igenkände sin son, och for med honom
tilbaka til sitt fädernesland.
AUGEAS eller AUGIAS, konung i
Elis och Solens son, ett af
Argonauterne, hade stall som rymde 3000 oxar,
och som icke blifwit rengjorda på 30
år. Då han fick höra at Herkules
kommit til hans stater, föreslog han
honom at rengöra stallen, emot en
tiondedel af hjorden i wedergällning.
Hjelten afledde floden Alpheus och lät
den strömma twersigenom stallen. När
gödseln war borta och luften renad,
infann Herkules sig för at emottaga
sin arbetslön; A. twekade; men som
han icke öppet wågade wägra,
hänsköt han saken til sin son Phylei
ompröfwande. Denne dömde til Herkulis
förmån. Fadern dref honom ifran sig
och nödgade honom at fly til ön
Dulichium. Herkules upbragt öfwer et
så owärdigt upförande, plundrade
staden Elis, dödade A., hemkallade
Phyleus och gaf honom faderns stater.
AUGEUS, Epéernes konung, fader
til den wackra Agameda.
AUGILÆ, et folkslag i Afrika, som
dyrkade de aflidnes wålnader och ej
erkände några andra gudar.
AUGURACULUM kallades i Rom
det stället, der Augurerne togo sina
spådomstecken af fåglarnas läten och flygt;
äfwen rummet der man underhöll de
heliga kycklingarna, af hwilka
spådomstecknen togos.
AUGUR, teckentydare, spåman, som
egentligen af fåglarnes läten, flygt och
färgs äfwen af de heliga fycklingarnes
sätt at äta och dricka, deras gång
urburen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
