Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aurea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem isynn. på den slöja de hålla i
handen, eller låta fladdra öfwer
hufwudet. Plinius omtalar twenne
bildstoder af Auræ, som i hans tid wäckte
Roms beundran. Dessa
Gudgwäsenden, som finnas på gamla målningar,
äro lätta, klädda i långa rober och
fladdrande slöjor as lysande färger; de
åtfölja Zephirerne och öfwerströ luften
med blommor; ouphörligt sysslosatte
med lekar och belåtne med sin lycka,
finna de et nöje i at befordra de
dödligas. Den Aura som Cephalus
åkallar hos Ovidius, och som wäckte
Prokris’ swartsjuka, war säkert en af dessa
Gudomligheter. – Adlerbeth
öfwersätter Aura med Swalka. Se LUFT.
I. AUREA, ell. REGIA, et tilnamn
gifwet Gudinnan Fortuna, emedan
hennes bild war af guld och stod i
Romerska kejsarens sängkammare, samt
wid hans död öfwerlemnades til
efterträdaren.
2. – Ett af Veneris tilnamn, som
hon fick för sina tempels rikedom, för
flickornas passion för guldnipper, för
guldets magt i kärlekswägen, ell. ock
för det företräde de gamle gåfwo
guldgult hår.
AURGELMER (Nord. M.) den
urgamle, ett af Ymers tilnamn.
AURGJAFA (Nord. M.) en af
Heimdalls mödrar.
AURIGENA, Perseus, så kallad
efter det guldregn hwari Jupiter
förwandlade sig för at slippa in i tornet
til Danae.
AURINIA, en germanisk qwinna,
dyrkad såsom Gudinna.
AURITES skall hafwa warit
Egyptiernes namn före syndafloden, enligt
Marshams betwiflade påstående.
AUROPHILE, Ocyti gemål, hade
med honom en son benämnd Cycnus,
som förde 12 galejor til Trojas
belägring.
AURORA (Morgonrodnaden),
gudinnan som öppnade dagens portar, o.
som sedan hon spänt hästarna för
Solens wagn, åkte framföre honom i sin.
Hon war dotter af Titan och Terra.
Enligt Hesiodus war hon dotter af
Thea o. Hyperion, samt syster til
Solen och Månen. Sedan hon gift sig
med Perses, fich hon barn, neml.
Windarne, Stjernorna och Lucifer
(morgonstjernan). Förälskad i den unga
Tithon, bortröfwade hon honom; gifte
sig o. fick twenne barn, hwilkas
frånfälle wäckte hennes sorg til den grad,
at af hennes omåttliga tårar upkom
morgondaggen. Den ene sonen hette
Memnon, sedermera konung i
Ethiopien, den andre Hermathion. Hennes
tilgifwenhet för sin gemål war så stor,
at då hon lemnade honom frihet at
wälja hwad ömhets-bewis han af
henne wille, och Tithon önskade en lång
lifstid, gaf hon honom den ell. bidrog
at han erhöll den af Jupiter.
Hennes andre gemål war Cephalus, som
hon tog ifrån Prokris, sedan hon wäckt
oenighet emellan båda makarna.
Cephalus blef förlikt med sin maka,
men dödade henne af misstag med en
olycklig pil som aldrig felade sitt mål
och den han fått til skänks af A. För
at skingra hans sorg, förde gudinnan
honom til Syrien och fick m. honom
en son. Derefter röfwade hon bort
Orion och flera andra. De gamle
föreställa A. klädd i en blekgul ell.
saffransgul robe, med en fackla i handen,
framträdande ur et palats af förgyldt
silfwer, och stigande up i en
eldfärgad char af samma metall. Homerus
kallar hennes twenne hästar Lampus
och Phaeton, och afmålar henne med
en stor slöja på hufwudet, dragande
sig något tilbaka, för at utmärka det
nattens mörker börjar skingras, o.
öppnande m. sina rosenfinger dagens port.
Theokritus gifwer henne hwita hästar,
och Lykophron Pegasus at rida på.
Hon afmålas äfwen med wingar, och
en stjerna öfwer hufwudet. Stundom
träffas hon under bild af en ung nymf,
krönt med blommor och åkande i en
wagn som drages af Pegasus,
emedan hon är Skaldernas wän. I
wenstra handen håller hon en fackla, och
med den andra utströr hon rosor, för
at gifwa tilkänna huru de blommor
som pryda jorden hafwa för sin
friskhet at tacka daggen, den poeterne låta
rinna ur A:s ögon såsom flytande
perlor. På en antik tafla drifwer hon
natten och sömnen ur sin åsyn. En
mycket wärderad tafla, i grannskapet
af Haag, föreställer henne på en
gyldene wagn, dragen af hwita wingade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
