Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bemilucius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekerne, som af dem lånte sina
religions-ceremomer, hade ej heller några
bilder. och efter deras exempel
dyrkade Romarne i mera än 170 år sina
Gudar, utan at åt dem helga
bildstoder. Denna widskepelse är likwäl
ifrån den längst aslägsna fornålder,
emedan Eusebius härleder den ända
ifrån Mose, den han antager wara
samtida med Cekrops, konung i Athén,
hwilken först införde afgudadyrkan i
Grekland. Före honom tilbådo de rå
folkslagen oformliga figurer.
Småningom gåfwo de dem en bättre form,
och walde menniskans, under hwilken
de föreställde sig Gudomligheten, i
motsats til Persernes tro, som, enligt
Herodotus, icke tänkte som Grekerne,
at Gudarne hade walt den menskliga
skapnaden. Grekernes mening
grundade sig derpå, at ingenting i werlden
war så fullkomligt som menniskan, o.
som mera närmade sig til Gudarnes
natur. I början gjordes dessa bilder
af bara trä, och Romarne nyttjade
icke annat ämne ända til Asiens
eröfping: der nyttjades ler; men detta
skedde mindre af fattigdom, än af en
religiös känsla, som förmådde dem at
tro, det enklaste sättet at dyrka
Gudarna war det bästa. Bilderne
gjordes sedan af marmor, elfenben,
silfwer och guld, såsom Jupiter o. Venus
af Phidias. Man krönte dessa bilder
och walde dertil det ämne som hwar
Gudomlighet tyckte om: sålunda hade
floderne en krans af rör eller säf på
hufwudet. Romarne inwigde
Gudarnes bildstoder med wissa ceremonier,
och trodde at Gudarne skulle derefter
taga sin boning i dem, hwarföre de
gåfwo bilderna samma namn som
Gudarne buro, hwilka de inbillade sig
bo i templen. Af andakt gnedo de
äfwen bilderna med wälluktande saker,
och på wissa tider twättades de med
brännwin(?) De skrefwo sina löften på
små taflor och fästade dem med war
på dessa figurers knän. Så snart
löftena woro fullbordade, gåfwo de dem
tilkänna derigenom, at de i templet
uphängde löftestaflorna ell. något annat.
BEMILUCIUS (Celt. M.) ett af
Jupiters tilnamn, efter et ställe i
Bourgogne, nära abbot-stiftet
Flavigny, der denne Gud hade altaren.
Man har der funnit en bildstod af
Jupiter B. som föreställer honom ung
och utan skägg, med kort hår, klädd
i pallium fästad öfwer axeln, utan at
betäcka hans skapelse-organer; i högra
handen häller han en drufwa, och i
den andra frukter. hwilkas former
blifwit skadade af tiden. Inskriften är
ganska swårläst.
BEN, Sachsarnes Neptunus.
BENAN och HASCHA (Arab. M.)
Guds compagnoner, inbillade
gudomligheter, som Araberne dyrkade före
Mahomets tid.
BENARES (Ind. M.) en stad som
ligger wid Ganges, och der
Braminernes förnämsta ell. enda skola är.
Denna stad är ibland Hinduerne i lika
wördnad som Mekka hos
Muselmännen. En wallfart til B. utplånar
alla brott och gör en förwissad om en
god plats i himmelen. Åtskillige
Rajahs och rike Hinduer hafwa bidragit
at göra denna stad rygtbar, i det de
der anlagt kloster för Fakirer o.
Braminer, upbyggt pagoder, gjort
trappor af huggen sten för at nedstiga i
Ganges och der förrätta twagningar,
planterat trädgårdar som höra til
staden, långa alléer, och låtit gräfwa
rymliga cisterner. Nästan alle
Hinduer af en wiss rang hafwa en liten
pagod i B. med en Bramin som de
sjelfwe löna: hans syssla består i at
göra bön, anställa offringar och
utdela almosor i den heliga staden. Se
VISSUICHOR.
BENDIDEA, högtider som firades
i Piræum i Athén d. 19 ell. 20 i
månaden Thargelion, til Dianas ära,
som hade tilnamnet Bendis. Dessa
fester liknade mycket Bacchanalierna i
utswäfningar.
BENDIS, et namn i Thracien åt
Diana ell. snarare åt månen, til hwars
ära firades högst bullersamma fester,
Dyrkan fördes til Athén genom
handlande som besökte kusterna af
Thracien. Se MUNYCHIA.
BENEVENTUM, en stad i Italien,
anlagd af Diomedes. Hon kallades i
början Maleventum. Seden hon blef
en romersk coloni, ombytte hon sitt
namn, som war af elak betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
