- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
180

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bhagavadam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wisor, som de tro wara mycket
behagliga för Gudinnan, emedan hon,
efter en lärd missionärs förklaring,
likasom hennes gemål Schiwa, är på
en gång herre öfwer lif och död,
öfwer alstring och förstöring, samt
anses inflyta på de jordiska tingens
fortplantning. Derföre är ock joni eller
qwinnans köndelar, hennes attribut,
likasom lingam eller phallus är
hennes gemål Schiwas.

BHAGAVADAM (Ind. M.) en af
Indianernes heliga böcker.

BHAGAVADI, som lär dygden, ett
af Bhavanis tilnamn.

BHAVANI, som gifwer födelse,
Schiwas ell. Mahadevas gemål. Hon har
samma attributer som den haffödda
Venus, och upreser sig ur det
snäckskal som tjenar henne til wagga. Hon
har flera namn än Bramas och
Wischnus gemåler. De förnämsta äro
Doorga, Parvadi, Kali, Maleshvari, etc.
Emedlertid finner Hastings mycken
likhet emellan henne och Venus
Urania, som Lucrectus afmålat med så
lifiga färger, och som förestod de båda
könens förening; ell. Juno Cinxia ell.
Lucina bos Romarne. Andre
författare finna mera likhet emellan henne
och Egyptiernes Isis, d.ä. Månen;
andre med Naturen; någre jemnföra
henne med Proserpina. B. föreställes
i pagoderna med de hiskligaste drag.
Hon har förskräckliga ögon, swart hy,
långa och utstående tänder, twå
elefanter til örhängen, stelt upstående hår
såsom en påfågelstjert, inflätade med
ormar; stundom 16, stundom 8
armar och et lika antal händer, hwari
hon håller et swärd, en treuddig
gaffel, twenne fat, det ena för at
emottaga och det andra för at dricka
bloden, en krokig lans, en annan nästan
dylik, et jernhjul, en ofantlig knif
och en klubba; attributer hwilka
utmärka Gudinnan som straffar det
onda, och förstör de elaka, hwilkas
oblidkeliga domare hon är. Det är
derföre man säger at hon är född af
Schiwas brinnande öga, som han bär
midti pannan. Man tror at det är
hon som straffar folken med sjukdomar
o. besittning af onda andar, ty de
ondes bestraffning efter döden hör Schiwa
til. Hon törstar efter menniskoblod:
derföre offrades också fordom åt henne
menniskor, oxar och tuppar; ännu
offras tuppar, men sällan oxar. Hennes
fest firas med de största högtidligheter,
i hela Bengalen samt på kusten af
Malabar och Coromandel. De
rätttrogne låta krossa sig under hjulen af
wagnen som bär denna ofantliga
bild. Kon är helgad åt henne och är
ofta hennes symboliska afbild.

BIA, eller WÅLDET, en dotter af
Pallas och Styx.

BIADICE, Crethei maka, war
förälskad i Phryxus, Athamas’ son; men
då hon fann honom känslolös,
anklagade hon honom hos sin gemål såsom
den der welat förföra henne. Denne
updrog åt Athamas at straffa sin son,
men han kom undan. Se PHRYXUS.

BIALBAN (Österl. M.)
besynnerliga tungomål och karakterer hos et
slags kreatur som funnos i werlden,
innan Adam blef skapad.

I. BIANOR, med tilnamnet Ocnus,
konung öfwer Etrurierne, son af
Tiber, och spågwinnan Manto, anlade
staden Mantua och gaf den sin moders
namn. Hans graf sågs ännu i
Virgilti tid, wid wägen ifrån Rom til
Mantua.
2.– En Centaur, dödad af Theseus.
3. – En trojansk höfding, dödad
af Agamemnon.

BIARCEUS, som frambringar
lifsmedel, ett af Pans tilnamn.

BIARGBUATHATTER, et utom
Eddan bestående, mythiskt gwäde på
Isländska, hwaruti Ragnarok beskrifwes.

I. BIAS, broder til Melampus.
2. – En grekisk prins, som
Homerus kallar den wäldige drotten.

BIBASIA och EDESIA, gästabudens
Gudinnor, af hwilka den förra, hos
Romarne, ansågs förestå winet och den
sednare en god måltid.

BIBEHÅLLANDET, conservation.
Det föreställes genom en gwinna
inswept i et goldene draperi och krönt
med en krans af wälluktande örter,
en syftning på Egyptiernes bruk at
anwända sådana til likens
bibehållande. I ena handen häller hon en
cedergren, och i den wenstra en gyldene
cirkel eller ring: symboler, den förre





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free