Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bildstod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handen, göra denne lätt igenkänd.
Omkring henne ser man Torsen, Apollo
m.fl., såsom minnesmärken af de
wackra naturens fullkomligaste
efterhärmning. Man gifwer henne ätwen
til attributer andra antika bildstoder,
ställde på en dyrbar matta för at
utmärka at denna konst kan lysa endast
i et blomstrande land. Hon föreställes
ock genom Genier, af hwilka en håller
en passare, hwarmed han mäter en
börstbild, och den andre arbetar på at
hugga et hufwud.
BILDSTOD. Ursprunget deraf går
til de aflägsnaste tider, och Cedrenus
tilskrifwer det Serug, som war
Abrahams farfars fader. I början
gjordes de blott för at hedra de döde;
men snart urartade detta
wördnadsbewis til en widskeplig dyrkan, och
man slutade med at tilbedja det man
hade älskat. Efter leret begagnade man
sten för at deraf göra bildstoder, men
det war blott oformliga massor.
Grekerne fullkomnade konsten, sedan de
fått den af Egyptierne, och erhöllo lika
många bildstoder som de hade gudar.
De ställde dem midti sina tempel som
woro inwigde åt dessa Gudomligheter,
på et uphöjdt ställe och som war
tilslutit på alla sidor. Den wanliga
hufwudbonaden på dessa statuer bestod i
at lyfta up håret öfwer pannan, och
der sammanhålla det med en spetsig
bindel. Man satte äfwen i hand på
dem et slags lång staf som war
krokig i öfra ändan, ett af
gudomlighetens attributer. Bildhuggarne woro
förbudne at sätta dit sina namn.
Romarne härmade Grekerna, ehuru
Numa uteslutit alla figurer i den dyrkan
han inrättade til sina gudomligheters
ära. Efter hans död förföll förbudet,
och man såg icke annat än bilder i
templen. Genom eröfringarne kommo
de öfwerwunna folkslagens gudar i
staden, och i Rom funnos 420 tempel
prydda med gudabilder. Det war
flere slag af bildstoder: I:o de som
woro mindre än naturlig storlek; 2:o de som
woro af naturlig storlek; 3:o de, som
woro större än naturen; och 4:o de
som woro tre gånger större ell. mera,
och som man kallar colosser. De gamle
föreställde figurer af menniskor,
konungar och äfwen gudar, under
första slaget; det andra war en erkänsla
för de personer som utmärkt sig
genom deras talanger ell. tjenster; det
3:dje war förbehållet konungar och
kejsare; de som woro af dubbel naturlig
storlek, woro bestämde för hjeltarne;
och det 4:de slaget ell. de af colossal
torlek woro för Gudarna. Hos
Grekerne woro bilderne alltid nakne,
emedan konstnärerne täflade at wisa hela
förträffligheten af deras konst; hos
Romarne woro de alltid betäckte och
kläds de enligt dens stånd som de föreställde.
(Mah.M.). Turkarne hafwa
förstört alla ålderdomsmärken de funnit
i Grekland, i den öfwertygelse at hwar
bildstod begär i andewerlden en själ
af honom som förfärdigat den.
BILEIST (Nord. M.) en bror til
Loke, och, enligt Hyndlas sång, fader
til Hel.
BILIS (Afr. M.) englar af 7:de
ordningen på Madagaskar, som
utgöres af djefwulen och et otaligt antal
af dess kamrater,
BILIUKAK, et namn som gifwes
Piliat-chut-chi.
BILJETTER, et slags orakel, sådana
som Mopsi och Malli i Cilicien. Den
som kom för at rådfråga dem,
lemnade sin biljett åt presterna, ell. lade
den på altaret och låg i templet
öfwer natten. Det war under sömnen
han fick swar.
BILLIGHETEN (Sinneb.l.) På
medaljer föreställes hon hålla i högra
handen en wågskål, och i den wenstra
en mätstång ell. famnmått, för at
utmärka at hon mäter rättwist åt alla.
Ripa föreställer henne under bild af en
hwitklädd qwinna, som håller en wåg
och et sänklod; Cochin afmålar henne
sökande jemnwigten af en wågarm
hwarwid hänga twenne lika tunga wigter.
Se RÄTTVISA, THEMIS,
OBILLIGHET, FJÄDRAR.
BILLIS (Afr. M.) et slags tjusare
ell. beswärjare, som äro mycket
frugtade af Quojas, negrer på kusten af
Malaguetta. Deras magt är så stor,
at de tros kunna hindra ris at waxa
ell. mogna. Dessa folkslag inbilla sig
at Sowa (djefwulen) besitter alla dem
som öfwerlemna sig åt för djup
swårmodighet: och at han under detta
tilstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
