Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cesara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn hade äfwen en af Cereris
prester.
CESARA, Noahs sondotter skall ha
begifwit sig til Irland, för at rädda
sig undan syndafloden.
CESBEDIUM, et Jupiters tempels
som låg på en höjd i staden Selga,
och tjenade til citadell.
CESCUM, en stad i Cilicien. Der
flöt en bäck kallad Nus, förstånd; o.
Varro säger at de som drucko af det
wattnet, fingo större förstånd; deraf
upkom grekiska ordspråket: “Ni bor i
Cescum,” på spe om pundhufwuden.
CESTRINUS, son af Helenus och
Andromache, bosatte sig med et parti
Epicoter i et landskap nära floden
Thymis, genast efter faderns död, hwars
rike tilföll Pyrrhi son Molossus.
CESTUS, Veneris gördel, som
inneslöt Gratierna, behagen, det
intagande smålöjet, det ljufliga talet, de
förledande suckarna, den uttrycksfulla
tystnaden och det wältaliga
ögonspråket. Denna mysteriösa gördel gjorde
en ej allenast älskanswärd, utan
förmådde äfwen at åter uptända en
slocknande kärlekslåga. Lucianus säger at
Mercurius stål gördeln ifrån Venus,
och will dermed säga, at denne Gud
hade allt möjligt behag i sitt tal.
Juno länte den af Venus, för at få
Jupiter litet piggare emot sig, och
winna honom emot Trojanerne.
Gördeln gjorde Venus så frugtanswärd,
at Minerva o. Juno bådo henne
aflägga dem när Paris skulle fälla den
namnkunniga domen. Winckelmann
anmärker, at då Venus är klädd och
rigtigt utstyrd, har hon alltid twå
gördlar, den ena under brösten, och
den andra öfwer höfterna.
CETÉER, et folkslag i Myssin som
kom til Trojas undsättning.
CETES, en konung i Egypten,
ansedd wara densamme som Proteus.
CETEUS, en af Lykaons söner, hwars
dotter Megisto, förwandlad til
björninna, blef upflyttad på
himlahwalfwet, likasom han, der han är känd
under namn af Engonasis, d.ä. den
knäböjande.
CETHEGUS, en rutulisk höfding,
dödad af Æneas.
CETO, dotter af Neptunus o.
nymfen Thesea, gifte sig med sin broder
Phorcus, med hwilken hon hade
Phorciderne och Gorgonerne, Thoosa och
Scylla.
1. CETUS, namnet på det
hafswidunder, som Neptunus skickade at härja
Cephei länder. Se ANDROMACHE.
2. – Et dylikt widunder, som af
Neptunus utsändes emot Laomedon.
Se HESIONE.
CEURASVATHS (Ind. M.), den
förste af Banianernes förnämsta sekter.
De äro så noggranne at wårda sig
om djuren, at Braminerne betacka
munnen med et linne, af frugtan at
någon fluga skall smyga sig dit in; o.
de bära hos sig en liten wiska för at
jaga bort alla slags insekter. De sätta
sig aldrig, utan at förut hafwa på
det nogaste sopat stället. De gå med
bart hufwud o. barfotade, m. en hwit
staf i handen, hwars de skilja sig
ifrån de öfriga casterna. Aldrig göra
de up eld i sina hus, ja uptända icke
ens några ljus. De dricka aldrig kallt
watten, af frugtan at finna insekter
deri. Deras drägt är et stycke tyg,
som hänger ifrån nafweln til knäna.
Den öfriga delen af kroppen betäcka
de blott med så mycket kläde som kan
fås efter en enda klippning. –
Deras pagoder äro fyrkantiga m. platt
tak, och emot öster är en öppning,
hwarunder ligga deras afgudars
kapell, byggda i pyramidform, m.
trappsteg hwarpå stå flere figurer af trä,
sten eller papper, som föreställa deras
aflidna slägtingar, hwilkas lefnad
hwarit utmärkt genom någon owanlig
lycka. De äro mest andäktige i Aug.
månad, då deras botöfningar äro
strängast. – C. bränna gammalt folks
lik, men begrafwa barnens. Enkorna
bestiga icke sina mäns bål, utan
wägra blott at ingå nytt gifte. Alle af
denna sekt kunna bli prester. Det
kunna äfwen qwinnorna bli, så snart
de hunnit öfwer 25 år; men karlarne
intagas wid 7 års ålder, d.w. såga
nyttja drägten, wäna sig wid et strängt
lefnadssätt, o. göra kyskhetslöfte. Til
och med i sjelfwa ägtenskapet har den
ena makan rättighet at göra sig til
prest, och derigenom förmå den andra
at för sina öfriga dagar lefwa ogift.
Någre aflägga kyskhetslöfte efter
bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
