- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
256

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chemnis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som omtalas i 4 Mose-B.,
såsom upfinnare til denna swartkonst,
den han fick lära af Mose.

3. – (Sinneb. lär.). Cochin har
föreställt Chemien genom en qwinna
i et laboratorium, sysslosatt med rör
och omgifwen af ugnar.

CHEMNIS, en stad i Thebais, der
Perseus hade et fyrkantigt tempel
omgifwet af palmträd. Inwånarne
påstodo, at denne hjelte syntes ofta
upstiga ur jorden, eller i templet, med
en alns lång sko, o. at denna syn
bådade et frugtbart år för Egypten.

CHENOSIRIS, murgrön, så kallad
af de gamla Egyptier, emedan den war
helgad åt Osfris.

CHERA, enka, et namn som
tillades Juno, antingen för hennes ewiga
gräl med Jupiter, ell. derföre at
denne Gud som oftast öfwergaf henne.

CHEREM, judisk bannlysning som
swarar ungefär emot den större
bannlysningen hos de Christne. Den
utestänger en man ifrån synagogan och
beröfwar honom allt borgerligt
umgänge. Se NIDDUI, SCHAMMATHA.

CHEREMOKRATES, en byggmästare,
upbyggde Dianas tempel i Ephesus.

CHERESILEUS, son af Jasius, och
fader til Pæmander, ifrån hwilken
Tanagréerne leda sitt ursprung.

CHERIF, ell. SHERIF (Mah. M.)
en titel som tilhör Mahomets
afkomlingar, genom hans dotter Fatima.
Den mest ansedde o. utmärkte är
Sherife eller fursten af Mekka. Alle
musulmanske monarker wörda honom
såsom en ättling af deras profet.
Honom åligger at underhålla alla
perigriner som årligen besöka Profetens
graf; men för at bestrida denna
kostnad, erhåller han af de mägtigaste
mahometanska furstar dyrbara skänker,
som i wärde wida öfwerstiga hans
utgifter.

CHERIMACHUS, en af Elektryons
och Anaxos söner.

CHERIUR (Pers. M.) Så kallade
Gebrerne den engeln som hämnades
brotten.

CHERNIPS, et watten som de gamle
begagnade wid sina offer; de släckte
deri en brinnande eldbrand från den
eld som förtärde offret. Således
ansågs det såsom et slags wigwatten.

CHERSIBIUS, en af de söner som
Herkules dödade i sitt raseri.

CHERSIDAMAS, en krigare som
dödades af Ulysses.

CHERSIS, en af Phorciderne.

CHERUB (Egypt. M.). Enligt
någre författare war den hos
Egyptierne en symbolisk figur, prydd m. flera
wingar och öfwer allt full med ögon,
en naturlig sinnebild af fromhet och
religion: emedan, säga de, ingentin
war mera lämpligt at beteckna
tilbedjande andar, uttrycka deras
tacksamhet, och snabbheten i deras
tjenstförrättningar.

CHESIAS, ett af Dianas tilnam,
efter udden Chesium på Samos, ell.
staden Chesia i Jonien.

CHESSUGAJ-TOJON, en Gud hos
Jakuterne i Sibirien. Han medlar
för dem och skaffar dem hwad de
begära. Hans gemål heter Aksyt, den
som gifwer.

CHETZALCOALT, luftens Gud hos
Mexikanerne.

CHEVIKIS, Gudar hos
Tunguserne i Sibirien. De’ äro af trä eller
koppar, och mycket wanskaplige: de af
koppar förwaras i läderfodral, så at
man blott på framsidan set metallen.
För at göra dem gynnsamma, eller
betyga dem sin erkänsla efter en
lycklig jagt, smörja Tunguserne dem om
munnen med litet ister eller grädde,
ungefär som wisse Christne prester i
sina böner til Gud, lofwa at tacka
Honom, om Han är god och nådig,
och på sitt wis äfwen söka at stryka
Honom om munnen.

1. CHIA, ett af Dianas tilnamn,
emedan hon i synn. dyrkades på Chios.
Hennes bild sades se bedröfwad ut för
dem som inträdde uti templet, men
fryntlig för dem som gingo derutur.

2. – eller CHIAJS, se SCHIITER.
CHIAPPEN (Peruv. M.) en afgud
dos de wildar, som bo i dalen
Tunia nära Panama: han är deras
krigsgud. Innan de gå ut i fält, offra de
åt honom slafwar ell. fångar, o.
stryka blodet på hans kropp. De
företaga aldrig något, utan at förut
rådfråga C., och bereda sig twå
månader förut genom späkningar, som
bestå deri, at de neka sig salt och
kärlekens nöjen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free