- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
263

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chrysippa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då Orestes och Iphigenia flydde
ifrån Chersonesus Taurica, m.
Dianas bildstod, til ön Sminthus. På
denna ö hade C. efterträdt fin
morfader såsom öfwerste prest, o. det war
der som alla tre igenkände hwarandra,
under det de språkade tilsamman på
et kalas. De foro gemensamt tilbaka
til Mykenä, för at taga i besittning
arfwet efter fadern.

3. – Son af Neptunus o.
Chrysogenia, efterträdde Phlegyas i
regeringen af Orchomenos.

4. – En af Minos’ söner m.
nymfen Parea 2, som dödades derföre at
de ihjelslagit twå af Herkulis
följeslagare, på ön Paros.

CHRYSIPPA, en af Danaiderna,
gemål åt Chrysippus.

CHRYSIPPUS, naturlig son af
Pelops och nymfen Danais eller
Astyoche. Denne owanligt sköne yngling
bortröfwades af Laius, som dock blef
uphunnen o. twingad at lemna sitt rof.
Hippodamia, Pelops’ maka, som
frugtade at hans kärlek til C. skulle
beröfwa de lagliga arfwingarne thronen,
öfwertalade sina söner, Atreus o.
Thyestes, at mörda honom. Men då desse
wägrade, beslöt hon at sjelf mörda
honom, och tog derföre swärdet ifrån
Laius, som då war fånge,
genomborrade C. när han sof, och lemnade det
qwar i kroppen. Han lefde dock länge
nog, för at icke misstänka en
främmande såsom baneman. Det rysliga
i mordet, skammen och harmen at se
sig uptäckt, förmådde Hippodamia at
mörda sig sjelf. Någre författare säga
at mordet föröfwades af Atreus o.
Thyestes, som kastade C. i en brunn, och
sedan de blifwit landsförwiste af deras
fader, flyktade til Triphilia i Elis.
Thucydides påstår at Atreus sökte en
fristad wid hofwet hos sin brorson
Eurystheus. Enligt andra skall Pelops
hafwa åtnöjt sig med at landsförwisa
Hippodamia, som flydde til Midea,
en stad på Argos’ område.

CHRYSEUS, et Apollos tilnamn.

CHRYSIS, Junos prestinna i Argos.
Då hon en gång war insomnad,
fattede elden i de heliga prydnaderna,
genom en lampa, som hon ställt
något för nära, och derefter i templet,
hwarwid hon sjelf brann up. Någre
säga at hon blef räddad o. flydde til
Minervas altare i Tegea, hwarifrån
hon icke kunde ryckas, i ans. til den
wördnad Argierne hyste för denna
fristad. De förwarade til o. med hennes
bildstod, som man i Pausanias’ tid
såg wid templets ingång. Denna
eldswåda inträffade det 9:de året af
peloponnesiska kriget. Argierne walde en
annan prestinna wid namn Phæinis.
Utnämnandet til denna wärdigdet
tjente dem til reglering af deras
tidräkning.

CHRYSOBELEMNOS, försedd med
goldene pilar, et Apollos tilnamn.

CHRYSOCERI kallades de oxar som
woro utsedde at offras, emedan deras
horn woro förgyllda.

CHRYSOCEROS, prydd m. gyldene
horn, ett af Bacchi tilnamn.

CHRYSOCHROOS, guldfärgad, ett
af Apollos tilnamn.

CHRYSOCOMOS, et Apollos
tilnamn, i anledning af hans guldgula hår.

CHRYSOGENIA, dotter af Halmus,
och moder til Chryses 3.

CHRYSOGENOS (Mah. Myth.), et
folkslag som omtalas i en profetia
antagen ibland Turkarne, hwilka tro
sig en dag bli förstörde af den nationen.
Spon uttyder det på de ljushåriga
Ryssarne, som kunna räkna sin hotande
inflytelse öfwer Europa allt ifrån Aug.
månad år 1812.

CHRYSOGONOS, född af guld.
Perseus.

CHRYSOLAUS, en af Priami söner.

CHRYSOLITH, en guldfärgad
ädelstens som Albertus Magnus säger
bewara mot galenskap och förmå honom
som bär den, at göra bot o. bättring.

CHRYSOMALLON, et namn som
Grekerne gåfwo den rygtbara
wäduren med det gyldene skinnet. Han war
son af Neptunus o. Theophania. Til
Kolchis öfwerförde han Phryxus, som
efter sin ankomst upoffrade honom åt
Mars, åt Mercurius ell. åt Jupiter
Phryxius. Skinnet helgades åt Mars.
Phryxus hade fått C. af sin moder
Nephele, åt hwilken Mercurius hade
skänkt den. Det war denne Gud som
förwandlat dess skinn til guld. –
Denne wädur utmärkte sig genom twå
besynnerliga egenskaper: han kunde
flyga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free