Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Circe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nad. Spåmannen sade honom at han
skulle blifwa konung i Rom och
Italien. C., intagen af fasa, lät
sammankalla Senaten utom staden, och
förklarade at han gick i friwillig
landsflykt. För at belöna denna
patriotiska handling, skänkte Senaten honom
så mycket jord som han med ett par
oxar kunde upplöja ifrån solens upgång
til dess nedgång. För at bibehålla
minnet af så mycken dygd, lät man i
kopparposterne til porten (Porta
Raudusculana) hwarigenom C. utgått ur
staden, uthugga hans behornade hufwud.
CIRCE, syster til Pasiphae och
Æetes, war dotter af Solen och nymfen
Persa, en af Oceaniderna, eller,
enligt andra, af Dagen o. Natten.
Lika skicklig hon war som trollgudinna,
i det hon kunde nedkalla stjernorna från
himmelen, lika snäll war hon i
förgiftningar. Det första försöket hon
gjorde med sina talanger, war på sin
gemål, som war konung öfwer
Sarmaterna; et brott som gjorde henne så
förhatlig för sina undersåter, at de
twungo henne taga til flykten.
Solen förde henne i sin wagn til kusten
af Etrurien, som sedan kallades
Circes udde (nu Monte Circello), och ön
Æa blef hennes wistelseort. Der
förwandlade hon til widunder den unga
Scylla, emedan hon war älskad af
Glaucus, i hwilken C. war galen. På
samma sätt behandlade hon italienska
konungen Picus, den hon förwandlade
til hackspik, emedan han wägrade at
öfwergifwa sin gemål Canente o.
fästa sig wid C. Ulysses, som blef
wäderdrifwen til hennes kust, warbt et
wittne til hennes trollförmåga, i det
hans kamrater förbyttes til swin,
sedan de druckit en förtrollad dryck.
Ulysses blef räddad af Mercurius, som
gaf honom örten Moly (et slags lök),
at bewara honom for C:s
tjusningskonst, och tilstyrkte honom at draga
sitt swärd, då hon wille widröra
honom med sitt trollspö, samt twinga
henne swärja wid Styx at behandla
honom wäl: i annat fall skulle han
döda henne. Andre påstå at han drack
af samma dryck; men at Minerva gaf
honom anwisning på en rot som
tjente honom til motgift. Genom
Gudarnes bistånd undkom Ulysses alla C:s
snaror; men hon lyckades at fästa
honom i kärlekens. För at behaga
honom, återgaf hon hans kamrater
deras förra skapnad; han bodde ett år
hos henne och gjorde henne til moder
för twå söner, Agrius 4 och Latinus.
Oaktadt alla hennes odygder, sattes
hon ibland Gudinnornas antal. Ännu
i Ciceros tid tilbads hon pä ön Æa.
Hon hade et monument på en af
pharmakusiska öarna, nära Salamis.
Författarne förblanda henne med Isis,
hwars Horus, eller den bild som
åtföljer henne, ombytte skapnad i hwar
månad, och blef ömsom et lejon, en
hund, en orm, o.s.w.; hwilket gaf
anledning til fabeln om menniskor,
som genom trolldomskonst blifwit
förwandlade i oskäliga djur; hwarföre
Egyptierne gåfwo henne namnet Circe,
d.ä. gåta. Boccaccio, i sin
Genealogia Deorum, talar om twå Circe.
Den som Diodorus, efter Hesiodus,
kallar Solens dotter, lefde långt före
Ulysses, under Argonauternes tid, och
war syster til Æetes. Den andra,
som qwarhöll Ulysses wid sitt hof, o.
regerade på kusten af Italien wid
trojanska krigets tid, war dotter af den
förra, sondotter af Ælius, och syster
til Æetes 2.
CIRCUMLATIO. Då Greker och
Romare renade något genom eld ell.
wattens påstänkning, swängde de sig
alltid omkring under stänkningen.
CIRIS, hwita hägern. Scylla,
dotter af Nisus, förwandlades til denna
fågel.
1. CIRKEL (instrument, passare),
et attribut som tilhör geometrien,
billigheten, skönheten, förutseendet etc.
2. – BRUTEN, symbol af et
förwirradt förstand.
3. – (fiqur), en symbol af
ewigheten. Hos Egyptierne föreställdes
wetenskaperne genom flera förenade
cirklar, inneslutne inom en större.
CIRNUS, konung på ön Theramena,
war, enligt Justinus, fader til
Aristæus. med tilnamnet Battus ell. den
stammande. Ledsen och skamflat
deröfwer at hans son icke kunde tala då
han blef stor, begaf C. sig til
Delphi för at bönfalla om Apollos hjelp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
