Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cithæroniska Lejonet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämning efter berget Cithæron, som war
åt dem helgadt.
CITHÆRONI5KA LEJONET, se
LEJON 4.
CITHÆRONIUS, se under
CITHÆRONIA.
CITHARISTIK, musik o. poesi
lämpad för accompagnement på cittra.
Denna genre, som upfans af Amphion I.,
kallades sedan den lyriska.
CITRA-PUTRIN (Ind. M.)
skrifware hos Jama, dödens Gud, håller
förteckning öfwer menniskornas dygder
och brott. Man firar hans fest, som
kallas Chittere Paruton, eller
fullmånen i månaden Chittere, samma dag
månen går i fylle. Högtiden består i
at fasta för Guden, och koka ris i
mjölk, hwaraf allt folket äter litet.
CITU, en Peruviansk fest, som
firades första dagen i månaden efter
dagjemningen. Den ansågs såsom en
allmän försoningsdag. Folket beredde sig
dertil genom 24 timmars fasta och en
samwetsgrann återhållsamhet. De
gjorde et slags deg blandad med blod
tappad emellan ögonbrynen o.
näsborrarna på små barn, hwarmed man gned
hufwud, ansigte, mage, axlar, armar
och lår; sedan man twagit hela
kroppen, troddes werkan af denna rening
wara, at fördrifwa alla slags
sjukdomar. På lika sätt gnedos äfwen
dörrposterna med samma deg, och några
bitar qwarlemnades til bewis at en
hwar af dem blifwit renad.
Öfwerstepresten förrättade samma ceremoni
i palatset och i Solens tempel,
medan de lägre presterne renade kapellen
och andra heliga ställen. I samma
stund solen syntes öfwer horisonten,
yttrade hela nationen för henne sin
dyrkan. En prins af kongl. blodet wisade
sig på det stora torget i Cusko,
prägtigt klädd, hållande i handen en lans
prydd med fjädrar af åtskilliga
färger och en mängd guldringar. Han
förenade sig med fyra andra,
likaledes wäpnade med lansar, dem han
tycktes helga derigenom at han
widrörde dem med sin lans. Han
förkunnade då, at Solen hade utmalt dem
at fördrifwa allahanda skröpligheter.
Derefter genomwandrade desse fyra
Solens tjenare åtskilliga qvarter i staden.
Hwar och en gick utur sitt hus för at
widröra deras kläder, och dermed
gnida hufwud, ansigte, armar och lår.
Dessa renings-ceremonier åtföljde af
högljudda glädjerop, och de
widskeplige Peruvianerne trodde alla
sjukdumar nu wara förjagade på 5 eller 6
mils afstand ifrån staden.
CIUS, en af Argonauterne, hade
gifwit sitt namn åt staden Prusa, i
Bithynien, som fick detta nya namn
af Prusias.
CLADEUS, en flod i Elis, som
Grekerne bade gjort til en Gudomlighet.
Han hade et altare och en bildstod i
Jupiters tempel i Elis, och war en
af Greklands hjeltar.
CLÆA, en nymf som hade et litet
tempel på berget Calathion.
1. CLANIS, en af Centaurerne,
dödad af Theseus.
2. — En af Phinei följeslagare,
dödad af Perfeus.
CLARA DEA, den lysande
Gudinnan, Iris.
CLARIUS, et Apollos tilnamn,
efter staden Clarium, ell. efter ön
Claros, der han njöt en särskilt dyrkan.
CLAROS, en ö i ægeiska hafwet.
Ælianus säger, at der war en lund
helgad åt Apollo, dit aldrig något
giftigt djur ingick. I trakten
deromkring sågs en myckenhet hjortar, som,
förföljde af jägarne, togo sin tilflykt
i lunden; hundarne, tilbakadrifne af
Gudens allmagt, skällde förgäfwes o.
wågade icke gå in så länge hjortarne
betade, utan at befara någonting. Det
tempel som Apollo här hade, war det
prägtigaste näst det i Ephesus.
Tiresias’ dotter Manto hade upbyggt det.
Presten, som der gaf Gudaswar, war
wald ibland wissa familjer i Miletus
men man tog alltid den mest
okunnige. Sedan man sagt honom
namnen och antalet på dem som
rådfrågade oraklet, drog han sig tilbaka i
en grotta, drack watten ur en källa
der, och gaf sina swar. Plinius talar
åfwen om detta watten, med det
tillägg, at de som drucko deraf, gåfwo
orakel, men at det förkortade deras
dagar. Staden troddes wara anlagd
af Manto, sedan Epizonerne
plundrat Thebe, hennes fädernesland.
Fabeln härleder namnet ifrån grekiska
ordet κλαιειν , gråta, derföre at
Manto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
