- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
292

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Criasus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moderlig omwårdnad detta fosterbarn.
Han wäxte til i altarets skugga, och
förstod så wäl at tillvinna sig
Delphiernes aktning, at de gjorde honom
til wårdare af templets skatter.
Emedlertid blef C. gift med Xuthus;
och som hon efter flera års ägtenskap
icke fick något barn m. honom, begaf
hon sig med sin gemål til Delphi at
rådfråga Oraklet, hwem han borde
utwälja til arswing. Apollo, som wille
at hans son med C. skulle anses
såsom Xuthi eget barn, och förskaffa
honom den äran, at en wacker dag bli
Joniens grundläggare, lät genom sin
prestinna swara, at den förste person
som Xuthus mötte när han ginge ur
templet, woro hans son. Fursten går
genast ut, o. får se den unga
tempel-wårdaren. Han omfamnar honom,
kallar honom sin son, utan at widare
bry sig om med hwilken qwinna han
fått den, och gifwer honom namnet
Jon, med antydning på hans möte
med honom wid utgången ur templet.
C. igenkände genast sin son, då hon
såg honom hafwa korgen m.
grannlåterna. Jon upsattes på Erechthidernes
thron. Hans fyra soner blefwo ättefäder
för de 4 stammarne i Athén, och hans
barnabarn bebodde Jonien, som de
upkallade efter deras farfader.

4. – En Nymf som med Peneus
hade sonen Ipheus o. dottern Stilbia.

CRIASUS, son af Argos, konung i
en del af Peloponnesus.

CRIERIERNE, wålnader efter
skeppsbrutne, som enligt inwånarnes
widskepliga tanke på ön Sain i
Bretagne, begära at bli begrafne. Då det
dofwa bullret hördes, som alltid
föregår en storm, ropade de gamle:
“Stäng dörrarne! hör C.!
wäderhwirfweln följer dem.”

CRIMISUS, se CRINISUS.

CRINACUS, son af Jupiter o.
fader til Macareus, war den förste som
tog ön Lesbos i besittning.

CRINIS, en Apollos prest, glömde
sina presterliga skyldigheter, o.
straffades derföre af Guden m. en
myckenhet råttor och möss, som
öfwerswämmade hans ägor. Genom et
fördubbladt nit erhöll han förlåtelse, så at
Apollo sjelf gjorde sig det beswäret at
med sina pilar ihelskjuta ohyran,
genom hwilken hjeltebragd han
förwärfwade det ärofulla namnet:
Musförderfwaren. Se SMINTHEUS.

CRINISATUS, född af en källa,
hästen Pegasi tilnamn.

CRINISUS, en trojansk prins,
samtidig med Laomedon. För at hämnas
denne konungs otrohet, som wägrade
at gifwa Neptunus den belöning han
lofwat honom för upbyggandet af
Trojas murar, upwäckte Guden et
widunder som ödelade Phrygien och
upslukade dess unga flickor. C:i dotter, i
den ålder at hon kunde lotta m. sina
kamrater om hwem som skulle bli et
rof för odjuret, blef af fadern i
hemlighet förd på en båt och utskjuten i
hafwet för wind och wäg. Då
monstrets framfart war förbi, for C. at
söka sin dotter, och landsteg på
Sicilien. Han fann henne icke, o. begret
dennes förlust så starkt, at han
förwandlades til en flod; och för at
belöna hans faderskärlek gåfwo
Gudarne honom magt, at antaga den
skapnad han wille. Han begagnade den ock
rätt ofta för at öfwerraska nymferna,
och stridde med Achelous om
besittningen af nymfen Ægesta, m. hwilken
han gifte sig och fick Acestes.

1. CRINO, en af Danaiderna, och
enligt några en af Danai hustrur, m.
hwilken han hade döttrarne Callidice,
Œme, Celœno och Hyperippe.

2. – En dotter af Antenor.

CRIOBOLIUM war et
försoningsoffer åt Gudarnes moder. Dessa offer
sträcka ej sin ålder längre tilbaka, än
til andra seklet e. C. Prudentius
berättar at man gräfde i jorden en djup
grop, som betades med genomborrade
plankor. Öfwerste presten, klädd i full
skrud, men oftare den person som
behöfde denna försoning, nedsteg i
gropen, och emottog på sina kläder, på
hufwudet, ögonen, i munnen och
öronen det rykande blodet af offerdjuret,
som slagtades på den genomborrade
bron. Offringen af en tjur hette
Taurobolium, af en wädur Criobolium,
och af en wädur Ægobolium. Då
djuret war slagtadt, drogo prestekne
bort kroppen, och personen upsteg ur
gropen alldeles öfwersköljd af blod. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free