Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cybele ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saturni gemål, äfwen kallad Ops,
Rhea, Tellus, den goda Gudinnan,
och Gudarnes moder, såsom warande
moder åt Jupiter, Juno, Neptunus,
och de flesta Öfwergudar. Enligt
andra war hon dotter af Mœon o.
Dindyme. Modern utsatte henne genast
efter födelsen, i en skog, der
wilddjuren wärdade och födde henne. C:s
kärlek til Atys är det märkwärdigaske i
hennes lefnad. Hennes dyrkan blef
rygtbar i Phrygien, hwarifrån den
öfwerfördes til Kreta. Ända til
Hannibals tid war C. okänd i Italien.
Sedan Romarne rådfrågat sibyllinska
böckerna, fingo de til swar, at
fienden icke kunde drifwas ur landet förr
än man låtit Gudarnes moder
komma til Rom; hwarpå deputerade
afgingo til konung Attalus i
Pergamus, som lät gifwa dem en stor sten,
hwilken förwarades i staden Pessinus,
der C. hade et prägtigt tempel, och
hwilken sten inwånarne sade wara
Gudarnes moder. Stenen fördes m.
mycken ståt til Rom, der den inbars til
Senaten af den dygdigaste
medborgaren i staden, den unge P. Scipio, o.
upsattes i Segerns tempel, på
Palatinska berget. Som man trodde at
stenen hade nedfallit ifrån himmelen,
blef den en underpant för rikets
bestånd, och en högtid stiftades med
härlekar til C:s ära. Någre leda hennes
namn ifrån cubus, tärning, som af
de gamle offrades åt henne. C:s
mysterier äfwenssom Bacchi, firades
under et oredigt buller af pukor o.
symbaler. Presterne wrålade och ohelgade
Gudinnans tempel samt åskådarnes
ögon och öron genom det
oanständigaste språk och de mest otuktiga
åtbörder. Man offrade åt henne en sugga,
för dennas afwelsamhets skull, en tjur
eller en get; och presterne offrade dessa
djur, sittande och widrörande jorden
med handen. Buxbom och furu woro
helgade åt C.; den förre emedan
deraf gjordes de flöjter, som begagnades
wid festen, och den sednare för
kärleken til Atys. C:s prester woro
Cabirer, Corybanter, Dactyli Idæi,
Galler, Semivirer och Telchiner, hwilka
alla i allmänhet woro castrater. Hon
föreställdes såsom en frodig och starkt
byggd qwinna. Hennes eklöfskrans
erinrar derom, at menniskorna fordom
lefwat af ållon. Tornen, som
omgifwa hennes hufwud, utmärka de städer
som stå under hennes beskydd; o.
nyckeln i handen betecknar de skatter som
jorden om wintern förwarar uti sitt
sköte, men framlemnar om sommaren.
Wagnen, hwari hon åker, utmärker
jorden swäfwande i luften af sin egen
tyngd; under wagnen äro hjul,
emedan jorden hänföres af en
cirkelformig rörelfe. Den drages af lejon: ty
ingenting är så wildt, som ej tämes
af modersömheten; eller snarare
emedan ingen jordmån är så ofruktsam,
at den icke bär frukt genom anwänd
möda och omtanke. Kläderne äro af
flera färger, men i synn, gröna, med
antydning på jordens prydnad.
Trumman bredwid henne föreställer
jordklotet. Presterne äro snöpingar, d.w.
säga, at jorden bör bearbetas, för at
frambringa något. Deras wåldsamma
rörelser säga jordbrukaren, at han
aldrig bör wara sysslolös; och
cymbalernas ljud föreställer bullret af
åkerbruksredskapen. Se VESTA.
CYBELES NÅL. Presterne
begagnade den, för at laga Gudinnans hår.
Nålen gjorde underwerk, o. Servius
räknar den såsom en af
underpanterne til romerska rikets ära; de öfrige
woro askan efter inwånarne i Veji,
Orestis och Priami spira, de heliga
sköldarne etc.
CYBELUS, et berg i Phrygien, der
Cybele war dyrkad.
CYBERNESIA, en fest som Theseus
stiftade til minne af Nausitheus och
Phæax, som woro styrmän på hans
tåg til Kreta.
CYCEON, en blandning af honing,
win, mjöl, bjugg o. getost; den dracks
wid eleusinska mysterierna, til minne
af den dryck som Baubo bjöd åt den
torstiga Ceres, då hon sökte sin dotter.
CYCLADES, nymfer, som
förwandlades til öar i ægeiska hafwet,
emedan de ej hade offrat åt Neptunus.
CYCLEUS, en gammal hjelte hos
Platæerne, dyrkad af sina landsmän
såsom en Gud. De fingo befallning
dertil af prestinnan hos den pythiska
Apollo, under kriget emot Mederne.
CYCLOPEA, en dans hos
Romarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
