Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cybele ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
301
Saturni gemål, äfwen kallad Ops, Rhea, Tellus, den goda
Gudinnan, och Gudarnes moder, såsom warande moder åt Jupiter,
Juno, Neptunus, och de flesta Öfwergudar. Enligt andra war hon
dotter af Mœon o. Dindyme. Modern utsatte henne genast efter
födelsen, i en skog, der wilddjuren wardade och födde henne. C:s
kärlek til Atys är det märkwärdigaske i hennes lefnad. Hennes
dyrkan blef rygtbar i Phrygien, hwarifrån den öfwerfördes til
Kreta. Ända til Hannibals tid war C. okänd i Italien. Sedan
Romarne rådfrågat sibyllinska böckerna, fingo de til swar, at
fienden icke kunde drifwas ur landet förr än man låtit Gudarnes
moder komma til Rom; hwarpå deputerade afgingo til konung
Attalus i Pergamus, som lät gifwa dem en stor sten, hwilken
förwarades i staden Pessinus, der C. hade et prägtigt tempel,
och hwilken sten inwånarne sade wara Gudarnes moder. Stenen
fördes m. mycken ståt til Rom, der den inbars til Senaten af hen
dygdigaste medborgaren i staden, den unge P. Scipio, o. upsattes
i Segerns tempel, på Palatinska berget. Som man trodde at stenen
hade nedfallit ifrån himmelen, blef den en underpant för rikets
bestånd, och en högtid stiftades med härlekar til C:s ära. Någre
leda hennes namn ifrån cubus, tärning, som af de gamle offrades
åt henne. C:s mysterier äfwenssom Bacchis firades under et
oredigt buller af pukor o. symbaler. Presterne wrålade och
ohelgade Gudinnans tempel samt åskådarnes ögon och öron genom
det oanständigaste språk och de mest otuktiga åtbörder. Man
offrade åt henne en sugga, för dennas afwelsamhets skull, en
tjur eller en get; och presterne offrade dessa djur, sittande
och widrörande jorden med handen. Buxbom och furu woro helgade
åt C.; den förre emedan deraf gjordes de flöjter, som begagnades
wid festen, och den sednare för kärleken til Atys. C:s prester
woro Cabirer, Corybanter, Dactyli Jdæi, Galler, Semivirer och
Telchiner, hwilka alla i allmänhet woro castrater. Hon
föreställdes såsom en frodig och starkt byggd qwinna. Hennes
eklöfskrans erinrar derom, at menniskorna fordom lefwat af
ållon. Tornen, som omgifwa hennes hufwud, utmärka de städer som
stå under hennes beskydd; o. nyckeln i handen betecknar de
skatter som jorden om wintern förwarar uti sitt sköte, men
framlemnar om sommaren. Wagnen, hwari hon åker, utmärker jorden
swäfwande i luften af sin egen tyngd; under wagnen äro hjul,
emedan jorden hänföres af en cirkelformig rörelfe. Den drages af
lejon: ty ingenting är så wildt, som ej tämes af modersömheten;
eller snarare emedan ingen jordmån är så ofruktsam, at den icke
bär frukt genom anwänd möda och omtanke. Kläderne äro af flera
färger, men i synn, gröna, med antydning på jordens prydnad.
Trumman bredwid henne föreställer jordklotet. Presterne äro
snöpingar, d.w. säga, at jorden bör bearbetas, för at frambringa
något. Deras wåldsamma rörelser säga jordbrukaren, at han aldrig
bör wara sysslolös; och cymbalernas ljud föreställer bullret af
åkerbruksredskapen. Se VESTA.
CYBELES NÅL. Presterne begagnade den, för at laga Gudinnans hår.
Nålen gjorde underwerk, o. Servius räknar den såsom en af
underpanterne til romerska rikets ära; de öfrige woro askan
efter inwånarne i Veji, Orestis och Priami spira, de heliga
sköldarne etc.
CYBELUS, et berg i Phrygien, der Cybele war dyrkad.
CYBERNESIA, en fest som Theseus stiftade til minne af Nausitheus
och Phæax, som woro styrmän på hans tåg til Kreta.
CYCEON, en blandning af honing, win, mjöl, bjugg(korn) o.
getost; den dracks wid eleusinska mysterierna, til minne af den
dryck som Baubo bjöd åt den torstiga Ceres, då hon sökte sin
dotter.
CYCLADES, nymfer, som förwandlades til öar i ægeiska hafwet,
emedan de ej hade offrat åt Neptunus.
CYCLEUS, en gammal hjelte hos Platæerne, dyrkad af sina landsmän
såsom en Gud. De fingo befallning dertil af prestinnan hos den
pythiska Apollo, under kriget emot Mederne.
CYCLOPEA, en dans hos Romar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
