Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dabaiba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
D.
DABAIBA (Amer. M.) en afgud
hos inwånarne på Panama. Född af
en dödlig ätt, blef denna qwinna
förgudad efter sin död och kallad
Gudarnes moder. När det dundrar ell.
blixtrar, så tror folket at D. är ond. De
upbränna lefwande slafwar til hennes
ära, och bereda sig til dessa fester
genom tre dagars fasta, suckar,
snyftningar, m.m.
DABBAT kalla Musulmännen
djuret i Upp. Bok., hwilket de tro skola
wisa sig före Yttersta Domen, tillika
med Daggiad eller Antichrist.
DABIS (Jap. M.), en coloss eller
widunderlig afgudabild af koppar, som
dyrkas af Japanerne, på wägen ifrån
Osacia til Soruago. Hwart år
offras åt honom en obefläckad jungfru,
den man underrättat om de frågor
hon bör göra Guden, som icke
underlåter at beswara dem, och öfwerhopar
den unga flickan med sina artigheter.
DACHA (Ind. M.), son af
Brahma och Sarasvadi.
DACHUBA, se DAGERA.
DACIEN. Detta landskap hade i
sina medaljer et åsnehufwud, symbol
af mod eller enwishet. Homerus
liknar Ajax wid detta djur, o. de
gamle gåfwo henne epithetet
oöfwerwinnlig. Stundom bär hon et ox- eller
hästhufwud, i ans. til de
paphlagoniska trumpeterne, hwilkas ljud liknade
dessa djurens skri. Man ser henne
äfwen sittande på en wapenkåpa med en
palm och et standar i handen,
emblem af hennes mod. Strabo säger,
at Dacierne icke kände någon annan
Gud, än en prest som bodde på et berg,
kalladt det heliga.
DACTYLI IDÆI. Någre woro barn
af Solen och Minerva, och andre af
Saturnus och Alciope. Stesimbrotus
säger at de äro Jupiters söner med
nymfen Ida, emedan Guden hade
befallt sina ammor at kasta bakom sig
något stoft som war taget af berget,
o. at deraf upkomo Dactylerne.
Andre säga at de upkommo deraf, at
Ops lade händerna på berget Ida, då
hon for öfwer til Kreta. Dessa
twenne myther tjente til omslag för
sanningar, som uppenbarades endast för
de inwigde. Strabo gör skillnad
emellan Dactyler, Cureter och
Cyrybanter, o. anför en phrygisk fornhäfd,
som innehöll at i första början fans
på ön ungefär 100 personer, som
kallades Dactyli Idæi, hwilka gåfwo
dagen åt 9 Cureter, som hwar och en
hade lika många söner som fingrarne
(Dactyli) på båda händerna
tilsammans. En annan folksaga, äfwen
anförd af Strabo, nämnde blott 5 D.,
som, enligt Sophokles, skola hafwa
uptäckt jernet. Desse fem bröder hade
fem systrar, och det är af detta antal
de kallades Idabergets fingrar. Af
dessa fem bröder upräknar Strabo 4
wid namn, neml. Herkules,
Salaminus, Damnaneus o. Acmon; o.
Pausanias fem, alla af olika namn,
utom den förste, Herkules, Peoneus,
Epimedes, Jasius och Ida. Härifrån
afwiker Diodorus från Sicilien. "De
förste inwånarne på ön Kreta,
säger han, woro Dactylerne på berget
Ida. Sysslosatte med theurgiska
ceremonier, fingo de til lärjunge Orpheus,
som öfwerförde deras mysterier til
Grekland, äfwensom jernets o. eldens
bruk, hwilket han hade lärt af dem;
och de tacksamma folken wisade dem
en gudomlig ära." Enligt Diomedes
Grammaticus, woro de Cybeles
ptester, och kallades Idæi efter berget
Ida i Phrygien, der denna Gudinna
dyrkades; och hade namnet D. deraf
at då de wille hindra Saturnus höra
skriket af Jupiter, som Gudinnan
anförtrott åt deras wård, sjöngo de
verser af deras egen upfinning, hwilkas
ojemna afmätningar liknade det
fotmått som Latinerne kallade Dactylus.
Sedan de warit Himmelens o.
Jordens prester, åt hwilken sednare de
offrade, krönte med eklöf, under
namnet Rhea, hwaraf de benämndes
Paredroi, bisittare, blefwo de sjelfwe satte
ibland Gudarnes antal, och ansedde
såsom Larer eller Husgudar. Deras
blotta namn ansägos som et
förwaringsmedel, och de åkallades m.
förtröstan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
