Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Danaeius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nederlaget. Taflans obetydliga widd
gör at man icke kan se wakten; men
de lutande spetsarne af deras lansar
bebåda en friwillig sömn, en naturlig
följd af samma förförelsemedel.
DANAEIUS HEROS, Perseus, son
af Jupiter och Danae.
DANAI, Argiernes och Grekernes
namn i allmänhet, efter Danaus.
DANAIDERNE, 50 systrar, döttrar
af Danaus, konung i Argos. Han
regerade först öfwer Egypten tillika m.
sin broder Ægyptus; men sedan de 9
år regerat i endrägt tilsamman,
gjorde han sig til ensam regent och
brodern sig underdånig. Ægyptus hade
50 söner, och Danaus 50 döttrar.
Den förre wille gifta bort sina söner
med deras kusiner. Förslaget skrämde
D., så at de flydde til Argos, för at
undwika et ägtenskap, som de ansågo
wara ogudaktigt. Argos war på wisst
sätt deras fädernesland, emedan
Danai hus härstammade från Io.
Pelasgus, konung i Argos, emottog D.
ganska nådigt, och lofwade at beskydda
dem för Ægypti förföljelse. Denna
D:s ankomst til Argos utgör ämnet
för ett af Æschyli sorgspel: “de
Bönfallande.” Skalden föreställer D. med
deras fader, som komma bönfallande
at begära en fristad i Argos;
Pelasgus anser det omenskligt at wägra
deras begäran, men finner det tillika
farligt at emottaga dem, af frugtan
för Ægypti wapen. Denna
öfwerläggning utgör hela grunden för grekiska
tragedien. Enligt andra skalder skall
Danaus, – som icke wille at
döttrarne gifte sig med hans brorsöner,
antingen dertil afrådd af et Orakel,
som förutsagt at en af mågarne skulle
döda honom, eller sannolikare derföre
at han hoppades knyta föreningar
mera förmånliga för hans intressen –
hafwa flytt ifrån Egypten med sin
familj o. begifwit sig til Rhodus samt
sedan til Argos, der han blef konung.
Ægyptus, afundsam öfwer den tilwäxt
broderns magt wann genom de
förbund han slutit, i det han til mågar
utwalde 50 grekiska furstar, skickade
sina söner til Argos i spetsen för en
talrik armé, för at å nyo fria til
kusinerna. Danaus, för swag at
emotstå dem, samtyckte til de 50
giftermålen, likwäl under det hemliga
willkor, at D. skulle bröllopsnatten
mörda sina män. Det lyckades, och
Hypermnestra war den enda som skonade
sin man Lynceus. För at straffa dem,
dömdes de af Jupiter at i ewiqhet uti
Tartaren med watten fylla en tunna
utan botten.
DANAIS är densamma som
Astyoche I.
DANAUS, son af Egyptiern Bel,
och broder til Ramasses, men,
enligt andre, til Ægyptus, hade ställt
försåt för brodern, när han ifrån sina
eröfringar återkom til Egypten; men
complotten blef uptäckt och D. måste
taga flykten til Peloponnesus. Der
fördref han Sthenelus ifrån Argos, wid
pass år 1475 f.C., intog hans rike,
och regerade i 50 år. Någre säga at
han skall hafwa twistat om spiran
öfwer Argos med Gelanor, i egenskap
af ättling til Ios son Epaphus.
Under det han för folket gjorde sina
anspråk gällande, blef en oxe, som
betade wid foten af stadsmuren, upäten
af en warg, hwilket tolkades til D:i
fördel, och kronan blef honom tildömd.
Se DANAIDERNE.
DANDAIDON (Ind. M.), en slaf
eller klubba, hwilken minskas alltid åt
den sidan som Wischnu håller henne
i handen.
DANIEL, en profet hos Ebréerne.
Österländningarne påstå at han
upfunnit Geomantien, och utgifwit en
bok om konsten at tyda drömmar.
DANISMEND (Mah. M.),
religions-tjenare, som lyda under Iman i
moskéerne.
1. DANSAR (Ind. M.). Uti
Indien äro de en betydlig del af
gudstjensten. Hwar pagod har sina
danserskor på stat, som wanligen äro
skökor. På högtidsdagar utföra de
kättjefulla dansar inför afgudens ansigte.
Presterne dansa äfwen framför sina
gudar, i tunna lårfoder. Under
dansen swänga de et swärd och göra
dermed flera skickliga rörelser.
(Afr. M.) Inwånarne i Angola ha
en dans som de anse helig, o.
hwarsunder dansaren blir betagen af en
gudomlig hänryckning, samt förespår
tilkommande ting och gifwer orakel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
