- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
318

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Danubius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hela dagen tänkte man icke på annat
än nöjen: alla woro prydde med
nyutspruckna qwistar; och man hade
utsatt sig för smålek, om man wisat
sig utan detta högtidens
utmärkelsetecken. Deraf kommer det i Frankrike
ännu gängse ordspråket: on ne me
prend pas sans vert, d.ä. man
öfwerraskar mig icke. – Dessa dansar,
oskyldiga i början, förwandlades i
längden til lättsinniga och liderliga;
sedelösheten gick til den höjd, at
Tiberius sjelf skämdes, och festen blef
indragen; men den kom snart up igen,
och spridde sig öfwer nästan hela
Europa. Detta är ursprunget til
Majstångerna, som på många orter
upresas wid solens upgång
den 1 Maj.

10. – BRÖLLOPS-DANS, en
annan romersk dans, hwari på et högst
osedligt sätt föreställdes ägtenskapets
hemligaste förrättningar.

11. – DEN HELIGA DANSEN.
Judarne utförde den wid högtidliga
fester o. wid tilfällen af allmän glädje
och förlustelse. – Heliga dansar
kallas äfwen alla de, som Egyptier,
Greker och Romare hade inrättat til
Gudarnes ära, och som dansades
antingen i templen, såsom dansarne wid
offren, wid Isidis och Cereris
mysterier, samt på allmänna platser,
såsom Bacchanalierna. ell. i skogarna,
såsom bonddansar, o.s.w.

DANUBIUS, eller Donau. Denna
flod har warit dyrkad såsom en Gud
af Geter, Dacer, Thracer m.fl. På
en af Trajani medaljer är D.
föreställd hwilande på en urna och
hufwudet betäckt med en slöja,för at
utmärka at dess ursprung war okändt.
Den wackraste figur man af honom
äger, ses på Trajani colonn i Rom.
Han upreser sig ur sin bädd, likasom
för at frambära sin hyllning åt
Romarne, och understöda den båtbrygga
man byggt twersöfwer honom.

DANUVANDRI (Ind. M.).
Denne Gud, af Sonnerat ansedd såsom
läkare, betraktas såsom en
förwandling af Wischnu, ehuru tilfällig och
ögonblicklig, såsom icke warande
annat än en hel af honom sjelf. Man
upbygger inga tempel åt honom, utan
skäller blott hans bild i Wischnus
tempel, der han föreställes under form af
en lärd man som läser.

DAOLA (Ind. M.), en afgud i
Tunquin, under hwars beskydd alla
wägfarande stå. När bönder och
gemene man blifwa onde, anropa de
werkligen en ond ande som heter Dao-Lo,
och som är en skyddsgud för de
resande, samt bedja honom låta dem
förgås innan de hunnit fram, och lemna
dem i en annan djefwuls wåld, den
de kalla Hankien.

DAONUS eller DAOS, en af
Chaldéernes gudar.

DAPALIS, ett af Jupiters tilnam,
emedan man icke alltid försonade
honom med offerdjur, utan stundom
blott med en helig måltid.

DAPHIDOS, en Grammaticus, blef
straffad derföre at han skämtade med
Pythia och frågade huru snart han
återfinge sin häst, den han likwäl ej
hade förlorat. Apollo lät swara at han
skulle återfå den innan kort. Någon
tid derefter lät Attalus döda D. på
et ställe kalladt Hästen.

DAPHNÆA, ett af Dianas tilnamn.

DAPHNÆUS, et tilnamn för
Apollo, som hade et skönt tempel i en
lagerlund i Antiochia.

1. DAPHNE, dotter af floden
Deneus, war första föremålet för Apollos
ömma låga, sedan Jupiter förwiste
honom ifrån himmelen; men hon tyckte
mera om Leucippus, en yngling
jemnårig med henne. Apollo förföljde den
för honom känskolösa nymfen o. hann
up henne på stranden af Peneus. D.,
som war alldeles uttröttad, anropade
sin faders bistånd, som, för at rädda
henne, förwandlade henne i et
lagerträd. Apollo omfamnade en liflös
trädstam, afbröt en gren hwaraf han
gjorde sig en krans, och wille at lagern
skulle ifrån den dagen wara helgad åt
honom o. blifwa skaldernes belöning.
Denna fabel har gifwit anledning til
följande anekdot: en målare hade
welat måla Apollos bild på en tafla af
lagerträ, men färgen fastnade icke
likasom hade D. ännu welat
tilbakadrifwa sin djerfwa älskares anfall.
Chrysostomus säger at, enligt
inwånarnes i Antiochia upgift, då D.
flydde för Apollo, upslukade jorden henne
och frambragte i stället et lagerträd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free