Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förd til hans fädernesland, men
hindrades af floden Evenos, hwars watten
betydliqen stigit. Twekande om han
skulle begifwa sig tilbaka, möttes
Herkules af Centauren Nessus, som
tilböd sig at på ryggen bära D. öfwer
floden. Herkules samtyckte dertil och
gick först öfwer; men när han kom til
andra stranden, markte han at
Nessus, långt ifrån at bära D. öfwer,
war i begrepp at wåldtaga henne.
Upbragt öfwer hans djerfhet, afsköt
hjelten en pil, doppad i lernæeiska hydrans
blod, och nedsköt Nessus. Då denne
kände döden nalkas, gaf han D. sin
blodade tunica, och sade at om hon
kunde öfwertala sin man at bära den,
wore det et oswikligk medel at göra
honom trogen. Hon emottog gåfwan,
med föresats at wid tilfälle begagna
den. Någon tid derefter, då hon fick
weta at Herkules dröjde qwar i
Eubæa förtjust i Jole, skickade hon til
honom Nessi tunica med en ung slaf
wid namn Lichas, och befallte honom
at å hennes wägnar säga hennes man
de artigaste saker i werlden.
Herkules, som icke misstänkte D:s afsigt,
tyg med nöje emot den olyckliga
skänken; men knappast hade han sätt den
på sig, förr än han kände sig
sönder-skiten af så grufliga plågor at han
blef ursinnig, grep Lichus och kastade
honom i hafwet, der han
förwandlades til klippa. Hjelten, alltid et
rof för de qwal honom frätte, och
som han icke mera kunde uthärda
nedhögg flera träd på berget Œta,
byggde et bål, lade sig derpå, o. bad
sin wän Philoktetes antända det. Då
D. fick weta at Herkules war död,
sörjde hon til den grad at hon tog
lifwet af sig sjelf. Skalderne säga at
af hennes blod upwäxt blomman
Heracleum eller Nymphæa.
2. – En af Nereiderna.
DELA, höfding för en grekisk
coloni, intog Irland, enligt irländska
häfdatecknares berättelser.
DELEPHAT (Syr. M.) Venus
hos Assyrier och Chaldéer.
DELFINEN, en stjernbild som fått
sitt namn antingen efter Arions
delfin, eller efter den som mäklade
ägtenskapet emellan Neptunus och
Amphitrite, ell. efter en af de sjömän, som
Bacchus förwandlade til delfiner, ell.
slutligen efter den delfin som Apollo
gaf til ledsagare åt Kretenserne
hwilka foro til Phokis.
En delfin på medaljer, bredwid
Apollos trefot, utmärker Decemvirernes
prest-embete. Då han är förenad med en
treudd ell. et ankar, betyder han
frihet i handel och wälde öfwer hafwet.
Han begagnas äfwen för at utmärka
hafslugn, emedan han aldrig wisar
sig oftare än då hafwet är stilla. –
På en af Neros medaljer, som
föreställer hamnen i Ostia, påbörjad af
Julius Cæsar o. fulländad af Nero,
ser man 7 galerer i hamnen; i
stormärsen står Mars, med sitt spjut i
handen. Wid inloppet til hamnen
ligger Neptunus; han håller et styre i
högra handen, och omfamnar en
delfin med den wenstra, hwilket
utmärker at hafwet är lugnt o. hamnen säker.
1. DELIA, ett af Dianas tilnamn
efter ön Delos, der han war född.
2. – En fest, som firades hwart
5:te år, och instiftades af Theseus
efter segern öfwer Minotaurus, då han
ifrån Kreta återförde de unga
Athenskor, som woro utsedda at offras åt
monstret. Han upsatte då i ett af
Athéns tempel Veneris bildstod, som
han hade fått af Ariadne, och hwars
beskydd han tilskref framgången af sitt
företag. Bilden kröntes m.
blomsterkransar, och man anställde en dans
kallad geranos, tranan, hwari
flickorna sökte at genom figurer och steg
föreställa irrgångarne i labyrinten.
3. – En fest, som af Athenarne
firades til Apollo Delii ära. De
förnämste ceremonierne bestodo i en
bestickning hwart 5:te år af Athenare
til Delos. Denna deputation, som
bestod af ansedde medborgare kallade
Deliaster eller Theorer (Siare), afreste
på et skepp, hwars bakstam war
lagerkrönt af en Apollos prest, samt
åtföljdt af fyra andra, lastade med allt
som erfordrades för offren: namnen på
dem woro Paralis, Antigonis,
Ptolemais och Ammonis. Deputationens
anförare kallades Architheor.
Deliasterne woro äfwen lagerkrönte. Wid
deras framkom til Delos, framburos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
