Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Diomedis Fåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342
3. – Jasons första namn, hwilket han erhöll as Chiron, i
anledning af de wetemkaper han lärde honom. 4. – Son af Diomedes
2 m. Dauni dotter.
DIOMEDIS FÅGLAR. Wid återkomsten ifrån Troia såg Diomedes sig
twungen at lemna sitt fädernesland, och söka en bostad i
Italien. Som under seglingen flere af hans kamrater hade
förolämpat Venus, hwars förföljelse twingade dem til
landsflykten, förwandlades de i ögonblicket til hafsfåglar
(Albatrosser, Diomedea), flögo up och började af flaxa omkring
skeppet. Plinius tillägger, at som desse fåglar ihågkommo sitt
ursprung, höllo de sig gerna til Grekerne och flydde alla
främlingar.
DIOMEISKE HÖGTIDLIGHETERNE firades i Grekland, til ära för
Jupiter Diomeus, eller en athensk hjelte Diomus, efter hwilken
en stad i Attika blef kallad Diomia.
DIOMUS, son af Colyttus, war en Herkulis gunstling, och åtnjöt
gudomlig dyrkan.
DIONÆA, Venus.
DIONE, 1. – en af Nereiderne. 2. – Dotter af Atlas, gift med
Tantalus, och hade m. honom Pelops. 3. – Dotter af Oceanus m
Tethys, fick m. Jupiter Venus Dionæa. Det war i hennes armar som
Venus kastade sig alldeles förgråten, då Diomedes hade sårat
henne twersigenom den lysande drägt, hon höll utbredd öfwer
Æneas, och emot hwilken alla Grekernes pilar studsade tilbaka.
DIONYSIA, Bacchi högtid i Athén, der han hette Dionysius. Festen
härstammade ifrån Egypten, och blef af Melampus öfwerförd til
Grekland. Plutarchus försäkrar at Isis o. Osiris woro desamma
som Ceres o. Bacchus, samt at Grekernes D. woro desamma som
Egyptiernes Pamylia. De firades i Athén med mera pomp än i det
öfriga Grekland, och de räknade efter dem sina år, emedan förste
archonten der förde ordet. De förnämste ceremonierne bestodo i
processioner, då man bar käril fulla med win o. bekransade med
winref. Derefter följde Canephorerne, som buro gyldene korgar
fulla m. alla slags frukter, hwar ibland slingrade tama ormar
som injagade förskräckelse hos åskädarne. Til Silener, Paner o.
Satyrer förklädde karlar gjorde tusen narragtiga gesten.
Derefter kommo Phallophorerne, som buro långå stänger med
manslemmar i ändan, emblemer af naturens fruktbarhet. Desse
personer, krönte m. violblommor och murgrön, samt ansigtet
öfwertäckt m. gröna blad, sjöngo lättfärdiga sånger, kallade
Phallica. De åtföljdes af Ithyphallophorer, förklädda til
qwinnor, i hwit drägt, krönte med blomsterkransar och händerna
betäckta m. handskar af blommor, samt härmande druckne. Man bar
äfwen wannor, et mystiskt instrument ansedt såsom högst
wäsendtligt wid Bacchi mysterier. Se BACCHANALIA. D. är et
allmänt uttryck, och tillåta flera under-afdelningar. Sådane
woro 1. Antiquiora, de gamla, som firades i månaden
Anthesterion, uti Limna i Attika, hwarest Bacchus hade et
tempel. De förnämste tjenstgörande woro 14 qwinnor, som af en
archont fått bestyret om alla beredelse-anstalterne. De kallades
Gerairai, wördnadswärde, och innan de började tjenstgöringen,
måste de inför archontens hustru edeligen bestyrka sin oskuld.
2. De arkadiske, som iakttogos i Arkadien, der barnen, sedan de
fått underwisning i musiken efter Philoxenes och Timotheus,
hwart år framfördes på theatern och firade der Bacchi fest m.
sånger, lekar och dansar. 3. Neoterer, de nya, förmodligen
desamma som de 4 Stora hwilka firades i månaden Elaphebolion
(Febr.). 4. Minora, de små, et slags beredelse til de första, o.
som ägde rum om hösten. 5. Brauronia, rygtbara för alla möjliga
oordningar och liderlighet. 6. Nyctelia, hwilkas mysterier ingen
fick uptäcka. 7. Trieterica, instiftade af Bacchus sjelf, til
minne af hans tåg til Indien, som påstått i trenne år.
Mysterierne före ell. efter dessa processioner bestodo i samma
upträden som wid Eleusis, och i synn. i Bacchi mord af
Titanerne. Se LIBERALIA.
DIONYSIADES, Bacchi prestinnor i Sparta, som årligen täflade
sins emellan om priset wid kapplöpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
