Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Diomedis Fåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. – Jasons första namn, hwilket
han erhöll af Chiron, i anledning af
de wetenskaper han lärde honom.
4. – Son af Diomedes 2 m.
Dauni dotter.
DIOMEDIS FÅGLAR. Wid
återkomsten ifrån Troia såg Diomedes sig
twungen at lemna sitt fädernesland,
och söka en bostad i Italien. Som
under seglingen flere af hans
kamrater hade förolämpat Venus, hwars
förföljelse twingade dem til
landsflykten, förwandlades de i ögonblicket til
hafsfåglar (Albatrosser, Diomedea),
flögo up och började af flaxa omkring
skeppet. Plinius tillägger, at som
desse fåglar ihågkommo sitt ursprung,
höllo de sig gerna til Grekerne och
flydde alla främlingar.
DIOMEISKE
HÖGTIDLIGHETERNE firades i Grekland, til ära för
Jupiter Diomeus, eller en athensk
hjelte Diomus, efter hwilken en stad
i Attika blef kallad Diomia.
DIOMUS, son af Colyttus, war en
Herkulis gunstling, och åtnjöt
gudomlig dyrkan.
DIONÆA, Venus.
1. DIONE, en af Nereiderne.
2. – Dotter af Atlas, gift med
Tantalus, och hade m. honom Pelops.
3. – Dotter af Oceanus o. Tethys,
fick m. Jupiter Venus Dionæa. Det
war i hennes armar som Venus
kastade sig alldeles förgråten, då
Diomedes hade sårat henne twersigenom
den lysande drägt, hon höll utbredd
öfwer Æneas, och emot hwilken alla
Grekernes pilar studsade tilbaka.
DIONYSIA, Bacchi högtid i Athén,
der han hette Dionysius. Festen
härstammade ifrån Egypten, och blef af
Melampus öfwerförd til Grekland.
Plutarchus försäkrar at Isis o. Osiris
woro desamma som Ceres o. Bacchus,
samt at Grekernes D. woro
desamma som Egyptiernes Pamylia.
De firades i Athén med mera pomp än i
det öfriga Grekland, och de räknade
efter dem sina år, emedan förste
archonten der förde ordet. De förnämste
ceremonierne bestodo i processioner, då
man bar käril fulla med win o.
bekransade med winref. Derefter följde
Canephorerne, som buro gyldene
korgar fulla m. alla slags frukter,
hwar ibland slingrade tama ormar som
injagade förskräckelse hos åskädarne. Til
Silener, Paner o. Satyrer förklädde
karlar gjorde tusen narragtiga gesten.
Derefter kommo Phallophorerne, som
buro långå stänger med manslemmar
i ändan, emblemer af naturens
fruktbarhet. Desse personer, krönte m.
violblommor och murgrön, samt ansigtet
öfwertäckt m. gröna blad, sjöngo
lättfärdiga sånger, kallade Phallica.
De åtföljdes af Ithyphallophorer, förklädda
til qwinnor, i hwit drägt, krönte med
blomsterkransar och händerna betäckta
m. handskar af blommor, samt
härmande druckne. Man bar äfwen wannor, et
mystiskt instrument ansedt såsom högst
wäsendtligt wid Bacchi mysterier. Se
BACCHANALIA. D. är et allmänt
uttryck, och tillåta flera
under-afdelningar. Sådane woro 1. Antiquiora,
de gamla, som firades i månaden
Anthesterion, uti Limna i Attika,
hwarest Bacchus hade et tempel. De
förnämste tjenstgörande woro 14
qwinnor, som af en archont fått bestyret
om alla beredelse-anstalterne. De
kallades Gerairai, wördnadswärde, och
innan de började tjenstgöringen,
måste de inför archontens hustru edeligen
bestyrka sin oskuld. 2. De arkadiske,
som iakttogos i Arkadien, der barnen,
sedan de fått underwisning i
musiken efter Philoxenes och Timotheus,
hwart år framfördes på theatern och
firade der Bacchi fest m. sånger,
lekar och dansar. 3. Neoterer, de nya,
förmodligen desamma som de 4
Stora hwilka firades i månaden
Elaphebolion (Febr.). 4. Minora, de små,
et slags beredelse til de första, o. som
ägde rum om hösten. 5. Brauronia,
rygtbara för alla möjliga oordningar
och liderlighet. 6. Nyctelia, hwilkas
mysterier ingen fick uptäcka. 7.
Trieterica, instiftade af Bacchus sjelf,
til minne af hans tåg til Indien,
som påstått i trenne år. Mysterierne
före ell. efter dessa processioner bestodo
i samma upträden som wid Eleusis,
och i synn. i Bacchi mord af
Titanerne. Se LIBERALIA.
DIONYSIADES, Bacchi prestinnor
i Sparta, som årligen täflade sins
emellan om priset wid kapplöpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
