Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dryoper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valer. Flaccus säger, at Juno ingaf
henne en öm kärlek til Hylas, och at
han som blef warse en tam hjort
tilhörande Gudinnan, förföljde honom
ända til den källan der D. bodde, som
bortsnappade honom då han lutade sig
ned för at dricka.
5. – En Nymf som Faunus
gjorde til moder åt Tarquitus.
DRYOPER, et folkslag som bodde i
en canton af Thessalien och,
förjagade af Herkules, flyktade kolonier til
Peloponnesus och Mindre Asien.
DRYOPIA, högtider til ära för
Dryops I, i Asina, en stad i Argolis.
1. DRYOPS, en Arkadier, son af
Apollo, fader o. anförare för de
Dorser som nedsatte sig på Peloponnesus.
2. – En trojansk krigshöfding,
dödad af Achilles.
3. – En trojansk prins, blef
sårad i strupen af en lans som kastades
af Clausus, hwarigenom han genast
förlorade talegåfwan och lifwet.
DRÄGT (Sinneb. l.). Allegoriska
figurer åtskiljas i synn. genom det sätt
hwarpå de äro klädde. Natten, t.ex.
har wanligen en mörkblå stjernströdd
mantel. Wårens drägt, som är grön,
är beströdd med blomster. Wintern,
igenkänd på sitt långa skägg och sin
utfrusna ställning, är klädd i
pelswerk. Sommarens drägt är
isabellfärgad, som är den skurna sädens färg.
Hösten bär en klädnad af olivefärg ell.
feuille-morte. I balletter ger man
wädren fjäderkläder. Solen har et
draperi af guldskir o. guldgult hår.
Månen et draperi af silfwerskir. Ödet har
en blå stjernbeströdd mantel. Tiden
är stundom klädd i fyra färger, för
at utmärka de fyra årstiderne. – I
de balletter, som P. Menestrier
beskrifwer, synes Horisonten klädd i
hälften hwitt o. hälften swart, för at
utmärka dagen och natten, som åtskilja
de båda hemisfererna.
DRÖMMARNE, barn af Sömnen.
Ovidius säger at de äro så talrike,
som sanden på hafsstranden,
wårdslöst utsträckta omknring sin furstes säng,
och förswarande tiltrådet dertil. Tre
de förnämste, Morpheus, Phobetor o.
Phantasus, bo i palats; de andre
göra besök blott hos gemene man,
under ömsom behagliga, ömsom
förskrägkande skepnader. Somlige äro falska,
andre sanna; de förre upstiga ifrån
underwerlden genom en elfenbensport,
de sednare genom en port af horn;
desse bebåda werkligt ondt eller godt;
de förre äro idel bländwerk o.
inbillningsspöken. De föreställdes m. stora
swarta läderlapps wingar. Lucianus
har gifwit en beskrifning på D:s ö,
dit man anländer genom Sömnens
hamn: den är omgifwem med en skog
af wallmo och mandragorer, full med
uglor o. flädermöss, de enda fåglar på
ön. Midtpå är en flod som flyter
endast om natten; stadsmurarne äro
mycket höga, och skifta i regnbågens
färger. Staden har fyra portar; genom
de twå första, af hwilka den ena är
af jern och den andra af jord, utgå
rysliga o. sorgliga D.; genom de twå
andra, af hwilka den ena är af horn
och den andra af elfenben, kommer
man in i staden. Sömnen är konung
på ön; Natten är dess Gudinna.
Tuppen har der et tempel. Inwånarne
äro D., alla af olika wäxt och
skapnad; en del wackra och wäl wäxta,
andra fula o. wanskapliga; några rike
samt klädde i guld och purpur, som
theaterkonungar; andre tiggare o.
betäckte med trasor. – Det war flera
Gudomligheter som gåfwo sina orakel
under drömmar, såsom Herkules,
Amphiaraus, Serapis och Faunus.
Öfwerhetspersonerne i Sparta lägo uti
Pasiphaes tempel, för at i drömmen
få weta hwad som rörde det
allmänna bästa. Eunapius berättar at
filosofen Œdesius fick i drömmen et
besynnerligt orakel. Då han waknade,
fann han gudaswaret skrifwet i
wenstra handen på hexametrisk vers.
Oraklet lofwade honom en stor
rygtbarhet, antingen han bodde i städer eller
på landet. Slutligen sökte man at
genom drömmar utstudera framtiden,
och denna konst kallades Oneirokritik,
samt war mycket i bruk hos
Egyptier och Chaldéer. Konungårne hade
drömtydare bland sina förnämsta
hofmän. – Shakspeare underkastar D.
lagarne af en Fé, den han beskrifwer
på följande sätt: “Det är D:s Fé,
som befordrar inbillningens nedkomst;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
