Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Ephestia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magiska bokstäfwer som woro skrifne
på kronan, gördeln och fötterna af
Dianas bild i Ephesus. Den som
uttalade dem, wann genast sin önskan.
EPHESTIA, Vulcani fester,
hwarwid tre unga gossar buro brinnande
facklor, under det de sprungo allt
hwad de förmådde; den som kom först
fram til målet, utan at hafwa släckt
sin fackla, wann det utsatta priset.
EPHESTII (Dii), de samme som
Latinerne kallade Lares och Penates.
EPHESTION, Alexanders gunstling,
blef efter sin död satt ibland Gudarnes
antal på Konungens befallning,
hwilken i denna hedersbewisning sökte en
tröst för förlusten af sin wän. Man
upbyggde genast åt honom tempel,
anställde offer, påstod at han gjorde
underturer och gaf orakel. Lucianus
säger at Alexander, förwånad öfwer at
E:s gudomlighet lyckades så bra,
slutligen började at sjelf tro på den, och
war förtjust öfwer at icke allenast han
sjelf war Gud, utan äfwen at han
kunde göra sådana.
EPHESTRIA, fester i Thebæ,
hwarunder spåmannen Tiresias’ bildstod
utkläddes til qwinna, och fördes i
procession omkring gatorna. Efter slutadt
tåg blef den åter afklädd och fick
manskläder på sig.
1. EPHESUS, san af Caystrus,
upbyggde Dianas tempel i Ephesus
tillika med Cræsus.
2. – En stad i Jonien, som skall
hafwa fått sitt namn efter en qwinna
som hette Ephesa och war moder til
Amazo, stammodern för Amazonerna;
enligt andra efter den jordrymd
Herkules gaf åt Amazonerne, som derpå
upbyggde staden. Den war rygtbar
för sitt Dianæ-tempel, ansedt at
wara ett af werldens sju underwerk.
Plinius säger at det stad under arbete i
220 år och at kostnaden bestreds af
hela Asien. Det war 425 fot i
längden och 220 i bredden, samt prydt
med 127 marmor-pelare af 60 fots höjd,
ditskänkte af lika så många
konungar. Byggmästaren war
förtwiflad at icke kunna få up en ofantlig
sten öfwer porten, men Gudinnan
uppenbarade sig för honom om natten,
bad honom wara wid godt mod och
försäkrade at han skulle få biträde:
morgonen derpå lade stenen sig sjelf
på utsedt ställe. En annan saga
berättar at trappan på hwilken man gick
up ända til spetsen af templet, war
gjord af en enda winstock.
Original-statyen som Gudinnan hade i templet,
war af ebenholtz efter Plinii upgift,
men af ceder efter Vitruvii. Man
gjorde sedan otaliga copior af alla
storlekar och ämnen. Guldsmederne i
E. förtjente sitt uppehälle endast med
at göra små Dianæ-bilder af silfwer.
Montfaucon har på följande sätt
beskrifwit twenne de wackraste
Dianæ-bilder som tiden har skonat: »Den
första har på hufwudet et stort torn af
2:ne wåningar, som hwilar på en bas
hwilken utwidgar sig, och lemnar på
hwardera sidan af gudinnans hufwud
twå stora halfcirklar, på hwilka stå
wingade gripar. Gudinnan har et
temligen täckt ansigte och kort hår;
ifrån axlarna hänger et slags feston
af blomster och frukter, som lemnar
et tomt rum hwart man ser en kräfta.
Hon utsträcker båda händerna, och på
hwardera armen hwilar et lejon.
Ofwanför skötet, emellan de twå första
banden, är en mängd qwinnobröst,
och man räknar ända til 18.
Emellan andra och tredje banden
föreställas fåglar; emellan tredje och fjerde
et memniskohufwud med wingar, och
en triton på hwardera sidan samt twå
oxhufwuden mellan fjerde och femte. –
Den andra bilden har på hufwudet
et stort torn af tre wåningar, och
deröfwer en slöja som betäcker axlarna.
En stor feston, omgifwen af uddar,
går ned til bröstet; i festonen synas
twå segergudinnor som hålla kronan
öfwer en kräfta. På hwardera armen
stå twenne lejon. Hela nedra delen
är delad likasom i 4 wåningar. Et
stort antal bröst intager den första; i
den andra ses tre illa gjorda
hjorthufwuden och på hwardera sidan en
menniskofigur. De twenne öftiga
hafwa hwardera tre oxhufwuden.
Dessutom utskjuta på båda sidor
hufwuden och en del af kroppen af wissa
djur.« Alla dessa symboler tyckas
utmärka naturen med alla dess alster,
hwilket bewisas af twå inskrifter
funna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
