- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
392

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Eroconopes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mersberg, (Mons Martis) som
denna staden kallas. Då Carl den
store besegrat Sachsarne, lät han slå
omkull denna afgud, och helgade
templet åt det Högsta Wäsendet. Gudens
bildstod , som war upställd på en
pelare, höll i ena handen en fana eller
standar med en ros uti, symbol af den
owaragtiga krigsäran, och i den
andra en wågskål, emblem af segerns
owisshet. Bilden af en björn, som E.
har på bröstet, och et lejon på
skölden, utmärkte den styrka, mod och
skicklighet, som fordras wid stora
företag. Denne Gud hade sina prester
och prestinnor, med särskilta
förrättningar. Wid de fester som firades til
hans ära, infann sig landets adel til
häst, i full rustning; och sedan de
ridit några hwars omkring afguden,
kastade hwar och en sig på knä, och
gaf skänker åt presterna, som woro
nationens högste embetsmän och tillika
rättwisans werkställare. Desse prester
piskade med ris de krigare som woro
öfwertygade at hafwa warit fege, ja,
dömde til och med til döden dem som
genom eget fel förlorat en slagtning.
Se HERMENSUL.

EROCONOPES (rättare
AEROCONOPES), luftmygg, et diktadt folkslag,
som Lucianus föreställer såsom
skicklige bågskyttar, ridande på mygg.

EROCORDACES (rättare
AEROCORDACES), lufrspringare, et annat
diktadt folkslag, som Lucianus säger
slåss med rofwor i stället för pilar.

ERODIUS, en son af Melaneus och
Hippodamia, förwandlades af Jupiter
och Apollo til en fågel af samma namn
(Häger).

EROMANTIEN (rättare
AEROMANTIEN), ett af de sex spådomsslag som
idkades hos Perserne förmedelst luften.
De lindade en duk om hufwudet,
utställde i fria luften et käril fyldt med
watten och uttalade med låg röst
föremåler för deras önskningar. Om
wattnet började at koka, war det et
lyckligt tecken.

EROS, den himmelska Cupido, son
af Jupiter och Venus. Se CUPIDO
och KÄRLEKEN.

EROSTRATES satte eld på Dianas
tempel i Ephesus, för at skaffa sig et
odödligt namn. Ephesierne förbödos
wid swårt straff, at någonsin uttala
hans namn , för at hedra hans
wäntan på rygtbarhet; men han är lika
namnkunnig. Sedan Timeus, hos
Plato, berättat at Alexander föddes
samma natt som Dianas tempel blef
upbrändt i Ephesus, tillägger han »at
detta bör på intet wis förefalla
underligt, emedan Diana, som wille
wara närwarande wid Olympias
barnsäng, war borta då templet brann«.

EROTICOS, en låfsång i synnerhet
til Veneris ära.

EROTIDES eller EROTIDIA, fester
til Eros’ eller Kärlekens ära, som
firades af Thespierne hwart femte år
med mycken pragt. Det fans äfwen
lekar af samma namn.

EROTIUM, en liten bild af
Kärleksguden.

EROTYLOS, en fabelagtig sten,
hwars bruk wid spådom mycket
prisas af Demokritus och Plinius.

ERYALUS, en trojansk, höfding,
stupade för Patrokli hugg.

ERYCINA, ett af Veneris tilnamn
efter berget Eryx på Sicilien, på hwars
spets Æneas upbyggde åt henne et
tempel, hwilket blef rygtbart genom
sin rikedom och de otaliga stänker,
som ditskänkades ifrån alla håll.
Ælianus beskrifwer på följande sätt detta
tempels underbara besynnerligheter:
»Högaltaret står under bar himmel;
man förrättar derpå flera slags offer:
der ses ouphörligt, natt och dag, eld
och låga, utan at man blir warse
några kol, aska eller halfbrända
eldbränder. Stället är alltid fullt med
dagg och gröna örter som wäxa up
hwar enda natt. Slagtoffer gå
friwilligt ifrån hjorden fram til altaret
för at offras. Will man offra, så
kommer fåret sjelfmant genast til
altaret; offerkärlen finnas der äfwen:
geten och kidlingen göra på samma
sätt. Har man råd at göra et större
offer och will köpa en eller flera kor
til slagtoffer, blir slagtaren aldrig dyr;
man gör up sitt pris i godo, och
gudinnan, som älskar billighet, blir en
bewågen. Prutar man deremot för
mycket, så bjuder man penningarna
förgäfwes; ty kreaturet springer sin wäg,
och man har ingenting at offra«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free