- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
394

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Eröfringen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilbudet, så mycket mer som han
wiste at Herkules jemte förlusten af
sina oxar, skulle förlora hoppet om
odödligheten. E. blef besegrad och
begrafwen i et tempel helgadt åt
Venus. Virgilius gör honom til en gud.

2. – Konung i Sicania, fader til
Psophis, som Herkules gjorde til
moder åt 2:ne söner, Echephron och
Promachus. Se PSOPHIS.

3. – En af de krigare som
Perseus förwandlade til klippa, i det han
wisade dem Medusas hufwud.

ERÖFRINGEN (Sinneb. l.)
Rubens har på följande sätt uttrykt
Afrikas eröfring af Cæsar. Denne
Romare stiger ur en båt i land wid
Adrumetum, fattar en man i ormen
bredwid hwilken står et lejon, och tre
ormar ligga wid hans fötter.
Nedanföre läses: Teneo te, Africa.

ESCALIBOR, et magiskt swärd som
ägdes af Kon. Artus i England,
hwilket intet swärd kunde göra motstånd,
men som likwäl icke kunde hindra at
han i et stort fältslag blef ihjelslagen
med många af sina riddare.

ESCHREIS, en af Thestii 50
döttrar, med hwilken Herkules hade
sonen Leukones.

ESILA, en af Atlas’ döttrar.

ESMUNI ell. ESMUNUS, en af
Cabirerne, det 8:de af Sydecks barn med
en Titanid; af Sanchoniaton äfwen
kallad Æskulapius.

ESSEDONES, et Scythiskt folkslag
ofwanföre Mæotiska träsket.
Herodotus berättar, at de fägnade sig öfwer
sina slägtingars död med sång och lek,
blandade up deras kött med andra
kreaturs och åto det; hufwudskålen
infattades i guld och nyttjades til dryckeskärl.

ESSÉER, en rygtbar sekt af
judiska filosofer, som i mycket stämde
öfwerens med Pythagoréerne. De
yrkade qemensamhet af all egendom,
undweko alla slags nöjen, isynnerhet
ägtenskapet; drucko icke annat än
watten; offrade åt Gud endast liflöse ting:
iakttogs sabbaten så noggrannt, at
de icke ens widrörde något kärl, och
tilfredsställde knappast sina naturliga
behof: de buro hwit drägt. – De
mindre stränge Esséer togo husru för
at fortplanta slägtet; men sedan de
lefwat tre år tilsammans öfwergåfwo
de henne om hon wisat sig wara
ofruktsam. De rörde henne aldrig, så snart
hon blifwit hafwande. Det fans praktiske
och theoretiske Esséer; de förre bodde i
städer, de andre wistades på ensliga
orter; och det torde wara ifrån dem som
munklefnaden leder sitt ursprung.

ESUS, se HESUS.

ESWARA (Ind. M.), förnämste
guden hos Scyvias, en sekt bland
Brahminerna; han är densamme som
Schiwa, hwars gemål heter Parvati.
Sedan hon gift sig med honom, wille
hennes fader gifwa honom et jagam eller
offer, och böd Deutas eller Genierna,
sådana som Solen, Månen m.fl., men
uteslöt sin måg, sägande: »han är en
usling som icke förtjenar en sådan ära;
han lefwer blott af almosor, och har
icke en ärlig rock at skyla sig med«.
E. war närwarande, men dold under
en annan form så at han icke kunde
blifwa igenkänd. Parvati, förargad
at höra sin gemål blifwa så
föraktligt behandlad, hoppade up i
offerelden och blef genast förtärd. E.,
ursinnig öfwer denna olycka, föll i en
stark swett, hwaraf en droppe kom på
jorden, och deraf föddes Virrepudra,
som genast frågade hwad fadern hade
at befalla. E. befallte honom at störa
offret, hwarpå Virrepudra genast
öfwerföll alla gästerne, dödade några,
fördref de andra, piskade up Solen
så at han mistade en tand, och
örfilade Månen, så at dess ansigte ännu
bär märke deraf. Se ISWARA.

ETEOBUTADES, en prestslägt hos
Athenarne, helgad åt Minerva. De
ägde rättigheten at bära himmelen
under Scirophoriernas högtidliga
procession. Desse prester hade sitt namn
efter den rygtbare offerpresten Butes.

1. ETEOKLES, konung i
Orchomenos uti Bæotien, blef kallad
Gratiernas fader, emedan han war den
förste, säger Pausanias, som upbyggde
et tempel och altaren åt dem, och
inrättade ceremonierna för deras
dyrkan. De skola ofta hafwa badat sig i
källan Acidalia.

2. – Äldste sonen af Œdipus och
Iocasta, kom öfwerens med sin
broder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free