Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Ezechiel ... - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bön fem gånger om dagen, så gifwer
den Iman som bör förkunna tiden til
dessa sammankomster, tilkänna E. ifrån
tornen på hwar moské, der det
hwarken finnes klockor eller urwerk.
Fredagen tillägges en sjette Ezan.
EZECHIEL (Mus. M.) På
följande sätt travestera Musulmännen den
underbara upståndelse som omtalas i
Ezechiels profetior. Den lilla staden
Davardan, som lyder under staden
Vassith, blef en gång angripen af pesten,
så at alle inwånarne tågade ut med
sina hjordar. Knappt hade de kommit
til en djup dal, förr än twå änglar
wisade sig i båda ändarna af dalen
och dödade dem tillika med kreaturen.
Grannarne som fingo weta detta, gingo
dit för at begrafwa liken; men de
dödes antal war få stort at de icke kunde
kommo til rätta dermed. De
tilstängde dalens båda ändar med twenne
murar, och läto en stor del af liken ligga
qwar ofwanpå jorden, der de snart
förmultnade, och bara benen blefwo
qwar. Några år derefter for Ezechiel
den wägen och gjorde följande bön til
Gud: “Herrel på samma sätt som Du
på dessa behagat uppenbara din magt
med förskräckelse, så wärdes nu se til
dem med mildhet och barmhertighet”.
Gud hörde hans bön, och upwäckte
de döda benen.
EZINE, se ZINE.
EZRUEL, se AZRAIL.
EZUDER, Tritonerne hos Slaverne.
EZURVEDAM (Ind. M.), en af
Indianernes fyra heliga böcker, som
kallas Vedam. Denna handlar om
gudstjensten, ceremonierne, offren och
sättet at upbygga tempel.
F
FAAL. S:t Johannis Christne gifwa
detta namn åt en samling af
astrologiska observationer, på hwilka de sätta
mycket wärde och som de rådfråga
nästan wid alla wigtiga tilfällen.
FABARIA, offer som anställdes i
Rom, på berget Cælius, med en kaka
af bönmjöl, kallad Fabacia, och fläsk,
den 1. Juni, til ära för Jani gemål
Carna. Deraf är namnet Fabariæ
kalendæ eller första dagen i Juni månad,
1. FABELN (Sinneb. l.), en
allegorisk gudomlighet, dotter af Sömnen
och Natten. Det säges at hon gifte
sig med Lögnen, och war beständigt
sysslosatt at efterapa Historien. Hon
föreställes maskerad och prägtigt klädd.
Sanningen begagnar Fabelns slöja för
at göra sina lärdomar så mycket
smakligare: detta utmärkes genom dessa
emblemer der Sanningen föreställes
naken, och betäcker sig med en slöja
på hwilken flera djur äro tecknade.
2. – Et collectift namn, som
innefattar den theologiska, fabelagtiga
och poetiska historien, med ett ord,
alla fabler i grekiska och romerska
Gudaläran. Banier delar fabeln
collektist tagen i allegoriska, historiska,
filosofiska, moraliska, blandade och
nöjsamma fabler.
3. – ALLEGORISKA FABLER. Et
slags liknelse som innefattade en
mystisk mening. Sådan är i Plato den
om Porus och Penia, eller rikedomen
o. fattigdomen, hwaraf Kärleken föddes.
4. – BLANDADE, d.w.s. med
allegori o. moral, och hafwa ingenting
historiskt uti sig, eller som, med en
historisk grund, likwäl tydligen syfta på
moralen eller fysiken; t.ex., den om
Leukothoe förwandlad til det trädet som
bär rökelse, och Clytia som
förwandlades til solros.
5. – FILOSOFISKA. De som
skalderne upfunnit såsom liknelser tjenliga
at omhölja filosofiens mysterier;
såsom då man säger at Oceanen är
flodernas fader, at Månen gifte sig med
Luften och blef moder til Daggen.
6. – HISTORISKA. Gamla
historier blandade med flera dikter; dessa
fabler utgöra det största antalet;
sådana äro de som tala om de
förnämsta gudar och hjeltar, Jupiter,
Herkules, Jason, m.fl.: grunden til
deras historie hwilar på sanningar.
7. – MORALISKA. De som
blifwit upfunne för at inplanta
sedolärans bud. Sådane äro alla apologer,
såsom t.ex. den som säger at
Jupiter om dagen nedsänder stjernorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
