Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Faula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom den tiden staden blef intagen,
efter nederlaget wid Allia, innan
förödmjukelsen i Caudinska passen, och
äfwen före slaget wid floden Cremera,
der 300 Fabier stupade.
FAULA, en af Herkulis hustrur,
som af Romarne uphöjdes til Gudinna.
1. FAUNA, ett af Cybeles tilnamn,
såsom gynnsam emot alla menniskor.
2. – Densamma som Fatua och
Marica, dotter af Picus, syster och
hustru åt Faunus. Hon blef satt
ibland de odödligas antal, emedan hon
warit til den grad kysk, at hon icke
ens wille se någon annan karl än sin
man. Hon förutsade det tilkommande
för qwinnorna, likasom Faunus för
karlarna. Hon kallades äfwen Bona
Dea, den goda gudinnan, och under
detta namn anställde qwinnorna för
henne offer, hwarifrån karlarne woro
utslutne. Derwid fick man icke nyttja
myrten, emedan det war med denna
buske som Faunus hade tuktat sin
hustrus starka böjelse för win, och af
samma skäl war mjölk den enda dryck
som der nyttjades. F. har ofra warit
förblandad med Juno Sospita, och
Romarne plägade uptaga denna
Gudinna och hennes gemål Faunus såsom
deras hus- eller skyddsgudar.
FAUNALIA, en fest som af bönderne
furades om natten til Fauni ära, twå
gånger om året, näml. d. 11, 13 och
15 Febr. til åminnelse af denna
Gudens resa ifrån Arkadien til Italien,
och d. 9 Nov. eller 5 Dec. för at fira
hans afresa och winna hans wälwilja.
Fauni tempel woro namnkunniga,
äfwen i Evanders tid; på dem brann
rökelse, der skedde libationer af win,
och offerdjuren woro fåret och bocken.
FAUNER woro för Grekerne okände
landtgudar, söner eller ättlingar af
Faunus, hwilka wistades på fälten och
i skogarna. De skiljas ifrån Satyrer
och Sylvaner genom deras
sysslosättningar, som mera höra til
åkerbruket. Skalderne utrusta dem med
bockhorn, och ifrån medjan til fötterna
hafwa de bockskapnad; men de äro
mindre fula och se gladare ut än
Satyrerne, samt äro mindre ursinnigt
kättjefulle. Ehuru de ansågos såsom
halfgudar, trodde man likwäl at de dogo
efter en lång lifstid. Tallen och det
wilda oljoträdet woro åt dem helgade.
Man påstod sig som oftast höra
Faunernes röst i skogen. Hos
Montfaucon ser man en Faun af fullkomlig
menniskoskapnad, utom swansen och
öronen. Han utsträcker wenstra armen,
på hwilken hänger en tiger- eller
panterhud. I andra handen håller han
en herdestaf. En tiger, som går framför
honom, tyckes lystra til hans
befallningar. Andra F. förekomma på
monumenter med en thyrs och en masque.
Den i palatset Borghese föreställts
spela på en flöjt. Se FICARII.
(Rabb. M.). De Judiske lärde
påstå at Gud hade redan skapat Fauners,
Satyrers m.fl. själar, men at Han,
hindrad af sabbaten, icke kunde
förena dem med kroppar, hwarföre de
förblefwo rene andar och ofullkomliga
kreatur. De frukta för sabbatsdagen,
och gömma sig i mörkret til dess den
är förbi. Någon gång ikläda de sig
kropp, för at skräma folk; de äro
dödlige; genom sin flygt nalkas de så nära
de andeliga wäsenden som sätta
himlakropparna i rörelse, at de af dem
snatta någon kännedom om framtida
händelser, så framt de icke äro för
mycket aflägsnade; de förändra stjernornas
inflytelse, o.s.w. Se DEMONER.
FAUNIGENA, Latinus, Fauni son.
FAUNIGENÆ, Romarne, såsom
Fauni afkomlingar.
FAUNUS, Italiens fjerde konung,
son af Picus eller Mars, och Saturni
sonson, en tapper, from och wis
furste, införde i Italien Gudarnes
dyrkan och åkerbruket. Den omsorg
hwarmed han höll sig instängd och
undandrog sig folks åsyn, ökade den
wördnad han ingaf; och den allmänna
tacksamheten tilerkände honom, efter
döden, gudomlig ära. Han satte sin
fader Picus ibland Gudarnes antal,
skänkte spådomsförmågan åt sin hustru
Fauna och åt sonen Stercutius.
Horatius anser honom såsom en
beskyddare för lärdt folk, och Virgilius gör
honom til en orakel-gud. Denne Gud
war okänd för Grekerne, så framt han
icke är densamme som Pan, efter hwad
någre påstå. I Roms första tider
hade Faunus på berget Cælius et rundt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
