Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gylongs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning af Lamaismen, hwars
anhängare bära en gul mössa, och förnämste
chefen är Dalai-Lama. Se CHAMMAR.
GYLONGS (Ind. M.), munkar i
Butan och Thibet, hwilkas chef
kallas Lama. En af dem utwäljes
årligen at hafwa inseendet öfwer de
andra samt wårda ordning o. kyrkotukt.
Han wakar öfwer lifsmedlens
fördelning, äger rättighet at när som helst
gå in i munkarnes rum, samt
bewistar deras processioner och ceremonier.
Han bär et spö i ena handen, och i
den andra en stor staf, i hwars öfra
ända hänger wid twå kedjor et litet
rökelsekar, m. brinnande rökwerk.
Försedd med dessa attributet: af sin
myndighet, äger han magt at straffa
försumliga prester antingen m. stryk ell.
en lätt bränning. Hans embete
warar blott ett år, under hwilken tid
han kallas Kegui. Den ungdom som
är inwigd at blifwa G., intages uti
klostret wid 7 eller 10 års ålder, o.
för då titel af Tuppa. De njuta
den underwisning, som passar för
deras år och deras framtida pligter.
Wid 15 år uphöjas de til rang af
Tohbas, d.ä. den lägsta klassen af
Orden. Komme til 21 eller 24 år,
undergå de en sträng examen, o.
anses de wara tilräckligen underwiste,
uphöjas de til graden G. Äga de
utmärkta talanger, sättas de til
föreståndare för något rikt kloster, o. alle
hafwa wissa jordstycken anslagna til
deras underhåll. De Thibetaner som
upoffra sig åt munklefnaden, måste
wara nyktre, kyske, o. strängt iakttaga
alla klosteröfningar.
CYMER (Nord. M.), en jätte,
Gerdas fader.
GYMIR (Nord. M.), se HIMMEL.
CYMNASIUM, et allmänt ställe i
Grekland, der ynglingar öfwade sig at
springa, brottas, samt kasta med boll
och sten- eller jernskifwa (discus) &c.
Ordet härledes af kymnos, naken,
emedan kämparne woro nakne, utom
et skärp om lifwet. Som filosoferne
reste ifrån den ena orten til den
andra, för at på sådana ställen
underwisa den der församlade ungdomen,
så kallade Romarne äfwen G. det som
hos oss heter Skola ell. Lärohus. Det
pryddes med Minervas och Mercurii
stoder, hwilka sednare kallades Hermæ,
som dock funnos i synn. på de ställen
der kroppsöfwingar höllos, men de förre
der snillet öfwades. Se PALÆSTRA.
1. GYMNASTISKE LEKARNE,
skådespel som woro af 5 slag: Cursus,
löpande och ridande; jactus disci,
kastande med stenskifwa; lucta,
brottning; pugillatus, boxning; o. saltus,
hoppning; hwilka fem Grekerne
kallade Pentathlon, och Romarne
Quinquertium. Nakenheten wid dessa lekar
börjades hos Lacedæmonierne, af den
anledningen, at en athlet, på hwilken
skärpet lossnade, föll omkull och slog
ihjel sig. Se ISTHMIA, OLYMPISKA
SPELEN.
2. – Lekar som Chemniterne
firade til Persei ära, hwilken de sade
härstamma ifrån deras stad, dit hafwa
återkommit med Gorgonens hufwud,
och inrättat dessa lekar, som mycket
liknade grekiska bruket. Segerprisen
bestodo i boskap, kläder och hudar. Se
CHEMNIS.
GYMNOPÆDIA, en dans i Sparta
wid allmänna högtidligheter, til
minne af en seger de wunnit öfwer
Argierne wid floden Thyræa. Den
dansades af män och ynglingar, som delte
sig i twå flockar, så at männen woro
i den ena och ynglingarne i den
andra, hwilka alle dansade nakne på den
delen af torget i Sparta som kallades
Choros. Anföraren för hwar flock har
på hufwudet en palmkrans, som
kallades Corona Thyræatica. Derwid
sjöngos lyriska verser af Thaletas o.
Alkman, eller pæaner af Dionysodotes.
Festen war helgad åt Apollo för
verserna skull, o. åt Bacchus för dansen.
GYMNOSOFISTER, et slags indiske
filosofer, så kallade emedan de gingo
nakne, när de filosoferade i Indiens
ödemarker, och hade blott et skärp
omkring underlifwet. De lefde ganska
indraget, o. wägrade sig allt slags
njutning, för at öfwerlemna sig åt
betraktandet af naturens under. De
indelades i twå hufwudsekter:
Brachmaner och Hylobier; trodde på
själens odödlighet och själawandringen,
och skröto af at kunna gifwa
oegennyttiga råd åt furstar o. embetsmän.
När de blefwo gamle och swage, lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
