Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hanifisi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
500
man förnyade gudstjensten, som blifwit ohelgad. Utom de lampor
som den dagen uptändas i synagogorna, tänder hwar Jude en i sitt
hus, och ställer henne så at hon står til wenster när man går in.
HANIFISI, se HAFIZI.
HANUMAN eller HANUMON, med de utstående kindbackarne (Ind. M.),
general ell. furste för Satyrerne, som åtföljde Rama på hans
tåg, likasom Pan följde Bacchus i Indien. Med tilhjelp af dessa
skickliga handtwerkare upförde han öfwer hafwet en bro af
klippor, som Portugiserne nu kalla Adams bro. Man tilskrifwer
honom upfinningen af ett bland de 4 systemen i den indianska
musiken, och som står i högt wärde. Om dess ursprung berätta
Indianerne följande: Hora spatserade en dag med sin gemål
Paramerseri i en skog full med apor: Gudinnan blef warse twå,
som smekte hwarandra med sådan ifwer, at hon fick smak för samma
lek. Hon öfwertalte sin gemål at bli apa, och förbytte sig sjelf
til en liten apinja. Under denna nya form arbetade begge på at
afla apan H. Men Paramerseri, som snart öfwergaf sin nyck,
fattade afsky för det foster hon gick med, och bad Wädret föra
det i en annan qwinnas moderlif, hwilket också skedde. H. blef
sedan rygtbar för sina dater och de wigtiga tjenster han gjorde
Wischnu, då denne antagit form af Ram. Det är derföre som inom
området af det tempel som är inwigdt åt Wischnu under namnet
Ram, apan H. har et litet kapell, der han njuter gudomlig
dyrkan. I staden Calicut på malabariska kusten ses en prägtig
pagod upbyggd til H:s ära, och hwars portik hwilar på 700
marmorpelare.
HAPTAGUD, ett af Odins namn.
HAR 1. – (Ind. M.), namnet på andra personen i den indiska
Treenigheten, wid dess tionde och sista incarnation. Den har
redan 9 gånger antagit form, och hwar form har sitt namn. Wid
den 10:de skall Har uppenbara sig såsom påfågel, och derefter
såsom en wingad häst, då alla Mahomets anhängare skola omkomma.
2. – (Nord. M.) Den Höge: det namn som tillades Thor, då han
utgjorde en del af den eddiska Treenigheten: Thor, Odin o.
Freja, ell. Har, Jafnhar o. Thridi. När desse Gudar upträda
såsom uti en Trimurti, står Thor alltid främst. Så war den
afbildad i Upsala tempel, o. så uttryckes den i fornswenska
edsformeln: Swa hjalpi mik Thor, Niordr ok Frejr, ok hin
allmakti As!
HAREN, 1. – en stjernbild som, enligt Eratosthenes, blef af
Mercurius satt på himmelen, i anseende til en wiss hares
snabbhet; enligt andra kom haren dit för Orions skull. Hyginus
anför följande anledning: Det war en tid då det icke fans några
harar på ön Leros. Folket införde några, som slutligen ökades
til den grad, at all säden blef upäten, hwaraf upkom en
hungersnöd, til hwars åminnelse en af dessa harar upflyttades
ibland stjernbilderne. 2. – (Sinneb. l.) Detta djur war et af
höstens attributer. Hos Egypterne war han en emblem af hörseln.
Se RÄDDHÅGAN, FRUGTAN.
HARIDI (Mah. M.), en orm som dyrkas i staden Achmim i öfra
Egypten. För mer än hundra år sedan dog der en munk, som ansågs
för et helgon. Åt honom upfördes en grafwård med cupol, wid
foten af et berg, och folket strömmade dit från alla håll för at
bedja. En munk begagnade m. mycken skicklighet deras lätttro, o.
inbillade dem at Gud hade forflyttet helgonets själ 4 kroppen af
en orm. Han hade kämt en af del oskadliga slaget som är allmänt
i Thebais. Djuret lydde hans röst. Munken anwände allt möjligt
charlataneri, när ormen wisade sig, förbluffade menigheten m.
sitt taskspeleri, och föregaf sig kunna bota alla sjukdomar.
Genom en lycklig framgång fick munken fart. Snart framkallade
han icke mer ur grafwen ormen H., utan för furstar och andra
andäktige, som kunde betala bra. Efterträdarne hade lätt för at
sätta et så indrägtigt bedrägeri i ännu större gång. De gingo
wida längre och ökade begreppet om ormens dygd med idén om hans
odödlighet, samt drefwo oförskämdheten til den grad, at de gjor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
