Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helichrysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn åt staden Helice på
Peloponnesus. Andre säga at Ion upnämnde
den efter sin maka, Helice 3.
HELICHRYSA, en nymf som gaf sitt
namn åt örten Helichrysa (en
guldströdd murgrön), emedan hon war den
förste som plockade den.
HELICOBLEPHAROS, med de
rörliga ögonlocken, et Veneris tilnamn.
1. HELICON, en flod i
Macedonien, som sedan den förswnnnit under
jorden, åter upkom 22 stadier längre
bort under namn af Baphyros.
Inwånarne i Dium sade at H. fordom
behöll sitt lopp utan at förändra namn,
ända ifrån dess ursprung til dess
utlopp, men at när de qwinnor som
mördade Orpheus, wille rena sig i floden,
gick han ned i jorden för at icke låta
sitt watten begagnas til detta ändamål.
2. – Et berg i Bæotien, helgadt
åt Muserne af Ephialtes och Otus,
som först offrat åt dem på detta berg.
Der sågs et tempel helgadt åt dessa
gudinnor, källan Hippokrene,
Libethridernas grotta, Orphei graf, och de
förnämsta gudastoder, huggne af de
skickligaste bildhuggare i Grekland. I
lunden firade Thesbierne en årlig
högtid til Musernas ära och en annan til
Cupidos. Jfr CYTHERON 2.
HELICONIADER, et Musernas
tilnamn, efter berget Helikon.
HELICONIS, en af Thestii döttrar,
med hwilken Herkules hade sonen
Phalias.
1. HELICONIUS, et Neptuni
tilnamn, dyrkad i Helice.
2. – Et Jupiters tilnamn.
HELICUS, son af Lykaon, gaf sitt
namn åt staden Helice på Peloponnesus.
HELIGHETEN (Sinneb. l.) Hon
föreställes under bild af en wacker
qwinna, klädd i violett draperi och
mantel af silwertyg. Hon lyfter sig
på fötterna, utsträcker armarna o.
betraktar himmelen med et slags
hänryckning. Den Helige Ande strålar
öfwer hennes hufwud, för at utmärka
det H. är en gåfwa af Gud. Andr.
Saechi har i Barbarinska palatset
föreställt Heligheten under bild af en
jungfru, som i ena handen håller et
kors och i den andra et litet antikt
altare hwarpa eld brinner. Hon är
klädd i en violett tunica och har en
slöja på hufwudet. Ansigtet är blekt,
samt utmärker ödmjukhet och
blygsamhet.
HELIMUS, en af de Centaurer, som
dödades på Pirithoi bröllop.
HELIOGABALUS, se ELOGABALUS.
HELIOGNOSTIKER, en Judisk sekt
som erkände Solen för gud.
1. HELIOPOLIS, Solens stad, en
stad i Syrien, utmärkt genom Solens
och Veneris dyrkan, i hwars tempel
unga flickor älskades af alla.
2. – En gammal stad i Egypten,
hwaraf ruiner synas öster om det nya
Kairo. Solen hade der et rygtbart
tempel, grundlagdt af Aktis, den andre
af Heliaderne, hwaruti en spegel hela
dagen återkastade solens strålar, så at
hela werlden uplystes deraf.
Makrobius säger at i templet fans et
rygtbart orakel. Då Trajanus beslutit
at anfalla Partherne, bad man honom
rådfråga detta orakel, dit man endast
behöfde skicka en förseglad biljett.
Trajanus satte icke mycket förtroende til
orakel, men wille likwäl försöka detta.
Han ditskickar för andra gången en
förseglad biljett med förfrågan hos
Guden om han skulle återwända til
Rom efter slutadt krig. Guden
befallte at man skulle taga en winstock,
som hörde til offren i hans tempel,
sönderhugga den i bitar och bära dem
til Trajanus. Utgången träffade
alldeles in med oraklet: ty Trajanus dog
i kriget, och man förde til Rom hans ben,
som föreställdes genom den
sönderhuggna winstocken. Utom de swar
som Guden i H. lemnade genom
biljetter, uttryckte han sig äfwen genom
tecken, såsom at röra på hufwudet,
ell. teckna med handen den wäg han
wille hålla; men då wille han blifwa
buren af de förnämste i provinsen, som
en längre tid förut lefwat mycket
återhållsamt och låtit raka hufwudet.
HELIOPOLITES, ett af Jupiters
tilnamn.
1. HELIOS, et namn på Mithras.
2. – eller HELIUS, son af
Hyperion och Basilea, dränktes i
Eridanus af sina farbröder, Titanerne,
enligt Diodorus. Basilea sökte långs
utåt floden efter sonens lik, och
somnade af trötthet, då hon i drömmen
fick se H., som bad henne icke sörja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
