Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hiera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. – En trojansk furste, fader til
Thymætes, som följde Æneas til
Italien.
1. HIERA, en af lipariska öarne,
äfwen kallad Vulcania o. Thermissa,
der Vulcani smedja troddes ligga.
2. – Gemål åt Telephus, konung
öfwer Mysierne, war skönare än
Helena. Hyginus kallar henne Laodice,
dotter af Priamus.
3. – Moder til Pandarus o.
Bitias, hade upfostrat sina båda söner i
en åt Jupiter helgad lund.
4. – En wäg i Attika, på
hwilken presterne foro til Eleusis.
HIERABOSKOI, egyptiske prester,
som upfödde de sparfhökar hwilka
woro helgade åt Solen eller Apollo. Se
SPARFHÖKEN.
HIERAPOLIS, en stad uti Syrien,
helgad åt den assyriska Juno, der
stora mysterier firades.
HIERATICA, papper som war
bestämdt för de heliga böckerna.
1. HIERAX, en yngling som war nog
oförsigtig at wäcka Argus, när
Mercurius skulle bortföra Io. Guden
förwandlade honom til sparfhök.
2. – En rygtbar o. rättwis man
som straffades af Neptunus på samma
sätt som den förre, emedan han fört
spannmål til de af Guden hatade
Trojanerne.
1. HIEREA, et Dianas tilnamn i
Oresthasium.
2. – En flicka som genom
Mercurii biträde blef moder til en jätte,
fader til Ischenus.
HIEROBOTANE, se JERNÖRTEN.
HIEROGERYX, chef för de helige
härolderne wid Cereris mysterier.
Honom ålåg at bortdrifwa alla profane
och dem som lagen uteslöt ifrån
festen; at tilfäga de inwigde iakttaga
en wördnadsfull tystnad, eller endast
yttra ord som passade för tilfället;
och slutligen at upläsa formuläret för
inwigningen H. föreställde
Mercurius ; han hade wingar på mössan och
en caducé i handen. Dess embete war
beständigt, och han fick gifta sig.
HIEROCORACER, tjenare hos
Mithras, så kallade emedan deras
drägt war korpswart.
HIEROGLYFERNE (Sinneb. lär.),
de första tecken eller karakterer, som
Egyptierne fordom begagnade, för at
uttrycka sina tankar utan biträde af
talet. Skogar, stenar, wäxter, djur,
konstalster, delar af menniskokroppen
tjente til meddelningssätt, och ifrån
enkla uttryck som de woro i början,
blefwo de lika så många gåtor,
heliga karakterer, föremål för dyrkan,
och slutligen amuleter eller
talismaner. Hieroglyfiska metoden anwändes
på twå sätt, antingen at delen sattes
för det hela, eller ock en sak af lika
egenskaper i st. för en annan. Första
sättet utgjorde de curiologiska H.,
den andra de tropiska. Til ex. månen
föreställdes stundom genom en
half-cirkel, stundom genom en
Cynocephalus. Det andra sättet frambragte den
symboliska H., som förfinades af sig
sjelf och blef så inwecklad, at den ej
blef annat än et hemlighetsfullt språk,
hwars kännedom war presterne ensamt
förbehållen. Några exempel skola
gifwa et begrepp om H. i sin början:
för at föreställa solen och dess
werkningar, målades en man med et
brinnande ansigte och horn, en biskopsstaf
wid högra handen, 7 cirklar wid den
wenstra, och wingar på axlarna.
Elden i ansigtet betecknade wärmen som
uplifwar allting: hornen solstrålarna;
skägget elementerna; stafwen war en
symbol af hans magt öfwer alla
undermåniska kroppar: låren woro
jorden, besatt med träd o. wäxande säd;
watten utgick ur hans nafwel; hans
knän betecknade bergen och de
skrofliga ell. ojemna delarne af jorden; hans
wingar wädren och deras snabba fart;
cirklarne eller ringarne woro en
symbol af planeterne. Wille man uttrycka
at en domare bör wara känslolös för
egennytta och medlidande, så
afbildades en figur utan händer o. med
nedslogna ögon. En ringslagen orm war
symbol af werldsalltet; och en swart
dufwa förebildade en ung ensam
enka, som icke ärnar inga nytt gifte.
Twå arméen i slagordning utmärktes
genom twå händer, af hwilka den
ena höll en båge o. den andra en sköld.
För at wisa, at ingenting undfaller
Gud, föreställde man ögon o. öron på
murarna, o. i synn. öfwer
frontispicen på templen. För at aflägsna
obehöriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
