Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Idæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gudarnes moder. Berget stod under
Cybeles omedelbara beskydd.
5. – Et berg midtpå ön Kreta,
nu kalladt Monte Giove, efter en
gammal sägen, at Jupiter derblef född
och upfostrad. Då skogen der itändes
af åskan, kort efter Deukalions flod,
sågo Daktylerne, som der bodde, at
jernet flöt genom eldens kraft,
hwaraf de lärde sig at smälta metaller.
1. IDÆA, en Nymf, gifte sig med
en herde som hette Theodorus, o. fick
med honom Herophila.
2. – Dotter af scythiska konungen
Dardanus, blef gift med konung
Phineus i Thracien, och förmådde honom
at fördrifwa de barn han haft med
Cleopatra I.
3. – Moder til Teucer, som hon
fick med floden Skamander.
4. – Cybeles tilnamn, dyrkad på
berget Ida. Hennes högtid firades
årligen genom offer och lekar, och
hennes bildstod fördes omkring gatorna,
under musik af flöjter och pukor.
Presterne woro en Phrygier och en
phrygisk qwinna; de sprungo omkring uti
staden, buro bilder på bröstet, o.
samlade gåfwor för den Stora Modern.
1. IDÆUS, en trojansk härold.
2. – Son af Dares, en Trojan,
som Vulcanus räddade ur Diomedis
händer.
3. – En trojansk höfding, dödad
af Turnus.
4. – Et Jupiters tilnamn, efter
hans födelse och upfostran på berget
Ida. Daktylerne hade äfwen detta
namn.
5. – En af Priami söner.
6. – Son af Thestius, dödad af
sin brorson Meleager, derföre at han
wille rycka ifrån Atalanta huden af
det kalydoniska wildswinet.
7. – Son af Dardanus, gaf sitt
namn åt berget Ida.
8. – En son af Paris o. Helena,
blef dödad af et nedfallet kammartak.
1. IDALIA, ett af Veneris tilnamn.
2. – En stad på Cypern, helgad
åt Venus; bredwid låg en helig lund,
som hon ofta hedrade med sin
närwaro. Det war dit hon förde den
unga Ascanius, då Cupido, under
skepnad af Æneas’ son, uptände Dido m.
kärlekens låga. Stadens ursprung
säges wara följande: Oraklet hade
befallt Chalcedon upbygga en stad på
samma ställe der han såg solen gå up;
då en af hans sällskap fick se henne
ifrån foten af et högt berg, anlades
der en stad som kallades Idalion,
efter grekiska orden: idon hälion,
jag har sett solen.
1. IDAS, en trojansk höfding,
dödad af Turnus.
2. – En thracisk prins ifrån
Ismaron, fader til tre söner, som
stupade för Clausus.
3. – En af dem, som stupade uti
striden wid Cephei hof, på Persei och
Andromedas bröllop.
4. – Son af Aphareus, konung i
Messenien och slägting med Jason,
samt lika med honom af Æolidernes
ätt, war en af Argonauterne, deltog
i jagten på kalydoniska wildswinet o.
slogs med Apollo, som wille fråntaga
honom hans gemål Marpessa. Sedan
sökte han at stöta ifrån thronen
konung Teuthras i Mæsien, men blef
öfwerwunnen af Telephus. Enligt en
annan sägen skall Idas, ifrån
hwilken Castor hade röfwat Phæbe, med
hwilken han war nära at gifta sig,
ihjelslagit Castor, men blifwit dödad
af Pollux, eller ock af Jupiter genom
et åskslag. Apollodorus låter I.
omkomma i följd af en gårtjufnad, som
han begått i flock och farnöte m.
Castor och Pollux, och hwaraf Idas och
hans bröder Lynceus wägrat dem andel.
5. – Son af Ægyptus, blef gift
m. Hippodice, Danai dotter m. Herse.
IDA-SLÄTTEN (Nord. M.),
Idawallen; der kommo Asarne tilsamman,
sedan de byggt werlden, timrade sig
hof, gjorde werktyg, smidde guld och
försökte på allt sin gudaförmåga.
Eddan kallar denna tid deras guldålder;
den stördes genom några jättejungfrurs
ankomst ifrån Jötenhem hwarefter
Gudarne gjorde fred med det onda
Jätte-slägtet, som förut war öfwer allt
tilbakasträngdt til hafskusterna. För
denna syndiga fred kom hämnden öfwer
Gudarna från Allfader, den
öfwermåttan Store Gud. – De gyldene
taflor, som woro beskrifna med
Fimbultyrs runor (Allfaders wilja), och
Gudarne ägde, kastade de ifrån sig,
och saknade dem icke ell. ångrade
deras förlust, förr än dit kommo 3
mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>