Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Junoner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast föreställd genom en enkel
pelare, ty de första Gudabilder ne woro
icke annat än oformade stenar.
Ingenting war i Grekland mera
högaktadt än Argos-Junos prestinnor, och
deras embete tjente at utmärka de
förnämsta epoker i grekiska historien. Dem
ålåg at åt Gudinnan göra kransar
af en wiss ört som wäxte i floden
Asterion, på hwars strand templet war
beläget; de betäckte äfwen altaret m.
samma ört. Wattnet wid offren och
mysterierne fick endast hemtas ifrån
källan Eleutheria, som låg et stycke
ifrån templet. Då Statius talar om
Juno i Argos, säger han at hon
ljungade åskan; men han är också den
ende som gifwit henne åskan. – Juno
på Samos syntes i sitt tempel med
krona på hufwudet: också kallades hon
Juno Drottningen. För öfrigt war hon
betäckt med en stor slöja ifrån
hufwudet til fötterna. Se ADMETE 2,
– Juno i Lanuvium föreställdes på
olika sätt. »Eder skyddsgudinna Juno
i Lanuvium, sade Cotta til Velleius,
wisar sig aldrig för eder, ej en gång
i drömmen, på annat sätt än m. sitt
getskinn, sitt kastspjut, sin lilla sköld,
och små skor med upåt böjd spets i
tårna.« Se SOSPITA. – Wanligen
är Juno målad såsom en majestätisk
matrona, stundom med spira i
handen, eller en strålkrona på hufwudet;
bredwid står påfågeln, som aldrig ses
hos någon annan Gudinna.
Sparfhöken och gåsen woro äfwen helgade åt
henne af åtfölja stundom hennes
bildstoder. Egyptierne hade helgat gamen
åt henne. Man offrade henne inga kor,
emedan, under Jättarnes krig emot
Gudarne, hade Juno döljt sig i
Egypten under skapnad af en ko.
Diptan, wallmo och granatäplet offrades
wanligen af Grekerne, och de prydde
dermed hennes altaren och bilder. Et
tacklam war det wanligaste
slagtoffret; men första dagen i hwar
månad offrades åt henne en sugga. –
De tilnamn som blifwit henne gifna
äro tagna af hennes födsel, fodelseort,
de städer der hon warit dyrkad, samt
af de sysslor henne tilegnades.
JUNONER, qwinnornas Genier.
Enhwar hade sin Juno, likasom hwarje karl
hade sin Genius, o. qwinnorna swuro
wid sina likasom karlarne wid sina.
1. JUNONIA, en högtid til Junos
ära i Rom, stiftad i anledning af
några förtecken; hwarföre Pontifices
befallte at 27 ung flickor, fördelta i 3
flockar, skulle tåga genom staden och
sjunga en hymn af skalden Livius.
2. – Junos stad, et nytt namn,
som Karthago fick af Caius Gracchus,
då han arbetade på at åter upbygga
och befolka det, nära 100 ar innan
Virgilius skref Æneiden.
JUNONIA AVIS, Junos fågel ell,
påfågeln.
JUNONIGENA, Vulcanus, son af
Juno.
JUNONIUS, ett af Jani tilnamn,
emedan han i Italien införde Junos
dyrkan, hwarigenom han fick namn af
Gudinnans son, och förestod
begynnelsen af alla månader, hwilkas
Kalendæ woro helgade åt Juno.
JUNTURNA, se JUTURNA.
JUNUS, ett af Pans tilnamn.
JUOLETAR, Finnarnes Neptunus,
war gift med Hillerwo och styrde i lag
med henne uttrar i giller.
JUORTANI , se JORTANA.
JUPITER (rättast JUPPITER), den
mägtigaste af alla fornålderns Gudar.
Skalderne säga ar han är fader och
konung för Gudar o. menniskor
hwifken blott med en wink skakar himmel
och jord. Filosoferne anse honom
för dem finaste lusten, och Juno för den
gröfre. De gamle äro icke ense om
antalet af dem som hetat Jupiter.
Enligt Varro o. Eusebius kunde man
räkna ända til 300: hwilket lätt
förklaras genom de flesta konungars
wana at antaga detta namn. Deraf
kommen at så många olika folkslag skröto
öfwer at Jupiter war född hos dem,
och at man upwisade så många
minnesmärken som intygade det. Cicero
upräknar tre, hwaraf twå från
Arkadien, den ene son af Æther och fader
til Proserpina och Bacchus, hwilka
Arkadierne hade at tacka för deras
hyfsning; den andre son af Cælus o.
fader til Minerva, som upfunnit
kriget o. wakar deröfwer; den tredje war
född af Saturnus på Kreta der man
wisar hans grafwård. Diodorus
erkänner icke mer än twå: den äldste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
