Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jupiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem i den mån de föddes til werlden.
Redan hade han upätit Vesta, Ceres,
Juno, Pluto och Neptunus, då Rhea,
som war hafwande o. wille rädda sitt
barn, gjorde en resa til Kreta, der
hon, fördold i grottan Dictæa,
nedkom med J., den hon lät upammas
af twå landets Nymfer, kallade
Melisser, och anförtrodde hans barndom
åt Cureterne, som dansade omkring
grottan och slamrade med sina
lansar och sköldar, på det barnets skrik
icke skulle höras. För at emedlertid
bedraga sin man, lät hon honom
upsluka en sten utklädd som et litet barn.
Då J. blef stor, förenade han sig m.
Metis, och ingick förbund med sina
bröder Neptunus o. Pluto, samt
bekrigade Saturnus o. Titanerne.
Jorden spådde honom en fullkomlig seger,
om han kunde befria de Titaner som
fadern höll instängde i Tartaren, och
öfwertala dem at strida för honom.
Han företog sig den saken o. lyckades.
Se CAMPE I. Det war wid det
tilfället som Cykloperne gåfwo åt J.
dundret, blixten och åskwiggarne, åt
Pluto en hjelm, och åt Neptun hans
treuddiga spira. Med dessa wapen
besegrades Saturnus, och sedan J. snöpt
honom, störtade han honom o.
Titanerne i djupet af Tartaren under wård
af Hekatonchirerne, eller de
hundrahändte Jättarne. Efter denna seger
innehade de tre bröderne wäldet
öfwer werlden, och delade det sig
emellan. J. fick himmelen, Neptunus
hafwet och Pluto underwerlden. På
Titanernes krig följde uproret af
Jättarne. J. blef haröfwer mycket
orolig, emedan et gammalt Orakel sagt
at Jättarne skulle blifwa
oöfwerwinnelige, så wida Gudarne icke kallade
en dödlig til sin hjelp. J. hade
förbudit Morgonrodnaden, Solen o.
Månen at uptäcka hans planer, och hann
före Jorden, som kom at understöda
sina barn; han lät, på Pallas’
tilstyrkan, kalla på Herkules, som i samråd
med de andra Gudarne utrotade
Jättarne. J. war sju gånger gift, enligt
Hesiodus, neml. med Metis, Themis,
Eurynome, Ceres, Mnemosyne,
Latona och Juno, som war hans sista
gemål. Han hade et wissa större
antal frillor och med dem många barn
som alla blefwo Gudar eller
Halfgudar. – J. war den förste bland
Gudarne, och hans dyrkan war alltid den
högtidligaste och allmännast utbredd.
Hans rygtbaraste orakel woro i
Dodona, Libyen och Trophonii grotta.
De wanligaste offerdjuren woro geten,
fåret och en hwit tjur, hwars horn
förgyldes. Ofta åtnöjde man sig med
at offra mjöl, salt och rökelse. Inga
menniskor offrades åt honom. Cicero
säger, at »ingen dyrkade honom mera
menlöst och upmärksamt än romerska
fruntimren.« Ibland träden woro
eken och olivträdet honom helgade.
(Sinneb. l.) Wanligast föreställdes
J. under bild af en majestätisk man
med yfwigt skägg, och sittande på en
thron; i högra handen håller han
åskan, som är afbildad på twå sätt,
antingen genom et slags fackla, som
brinner i båda ändar, ell. en machin
som är spetsig i ändarne och försedd
med twå pilar; i wenstra handen
håller han en Segergudinna, o. wid
fötterna står örnen m. utslagna wingar,
som flyger bort med Ganymedes; öfre
delen af kroppen är alldeles naken, o.
nedre delen klädd. Men detta
föreställningssätt war icke det enda. Se
OLYMPIUS. Kretenserne målade
honom utan öron, för at utmärka
antingen hans allwetenhet eller hans
oweld. Lacedæmonerne gåfwo honom 4
öron, på det han så mycket bättre
måtte höra de dödliges böner.
Inwånarne i Heliopolis föreställde honom
med högra handen uplyftad, hållande
en kusk piska, och i den wenstra åskan
med en knippa ax. Rättwisans bild
åtföljer wanligen J:s; och stundom
är den i sällskap med Gratierne och
Timmarne. Orpheus gör honom
twekönad. Skalden Pamphus säger at han
är omgifwen med hästgödsel, för at
wisa det han är allestädes
närwarande? Grekerne föreställde honom
ömsom utan åskan, med et tom
ymnighetshorn i wenstra handen, och i den
högra en skål, såsom utdelare af allt
godt; ömsom med en blomsterkrans,
såsom uphofwet til all glädje. Ofta
bär han eklöfs ell. olivekrans o.
stundom en af lager. Etrurierne gåfwo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
