Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jättarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drog af någon utomordentlig
händelse och som det ålåg Augurerne at
förklara. Uttolkningen som de gåfwo,
kallades Commentarii, och de utmärkte
på samma gång hwad man borde göra,
för at afwända det olycksbådande.
Denna försoning kallades Procuratio.
Järtecken war allt sådant som
tildrog sig mot naturens ordning, til
ex. om en gris blef född med
menniskohufwud, om Gudarnes bildstoder
swettades blod, o.s.w.
1. JÄTTARNE, söner af Himmelen
och Jorden, förde krig emot Gudarne.
Hesiodus låter dem födas af det blod
som rann utur Urani sår; men
Apollodorus, Ovidius m. fl. säga at de äro
Himmelens och Jordens barn.
Hyginus gifwer dem Tartarus til fader.
Af en widunderlig wäxt och krafter
derefter, hade de en wild o.
förskräckande blick, långt hår, yfwigt skägg,
ben och fötter såsom ormar, o. någre
ibland dem hade 100 armar o. 50
hufwuden. Med föresats at störta
Jupiter ifrån thronen, företogo de sig at
belägra honom på sjelfwa hans
Gudasäte; och för at lyckas i deras
företag, staplade de berget Ossa på
Pelion o. Olympus ofwanpå Ossa;
derifrån försökte de at klättra up i
himmelen, och slungade mot Gudarne
stora klippor, hwaraf några föllo i
hafwet och blefwo öar, andra föllo
tilbaka på jorden och blefwo berg.
Jupiter förskräcktes för så
fruktanswärda fiender, och kallade Gudarne til sin
hjelp; men han blef alltför illa
understödd, ty de flydde alla til
Egypten, der räddhågan förmådde dem at
antaga allahanda djurs skepnader. –
Med Herkulis biträde (se JUPITER)
utrotades J. Agrius, Alcyomus,
begge Aloiderne, Clytius, Enceladus,
Ephialtes, Eurytus, Hippylytus,
Othus, Pallas, Polybetes, Porphyrion,
Thaon, Tityus, och den förskräcklige
Typhon, hwilken ensam, säger
Homerus, gjorde Gudarne mera beswar än
alla de andre J. tilsamman. –
Sedan Jupiter hade nedgjort dem,
störtade han dem i djupet af Tartaren,
der han begrafde dem lefwande,
antingen under berget Ætna, eller i
åtskilliga länder. Enceladus blef
begrafwen under Sicilien; Polypetes under
ön Lango; Olbus under ön Candia,
och Typhon under Ischia. Man har
påstått, med mycket skäl, at denna
fabel är blott en wanställd tradition af
historien om Typhon och Osiris. I
Egypten fans werkligen
minnesmärken mycket äldre än Grekernes fabler,
städer anlagde, och en Gudstjenst
införd til samma djurs dyrkan, hwilkas
former Gudarne ontogo.
(Sinneb. l.) Giulio Romane har
målat Jättarne träffade af Jupiters åska.
Alle Gudar äro i rörelse; windarne
storma ifrån alla håll; Gratierne stå
betagna af förwåning, klipporna hwila
tungt öfwer J.; man ser Briareus i
en grotta, begrafwen under et berg.
Pluto är målad öfwer spiseln
sittande i sin wagn och åtföljd af
Furierne, så at när man tändt på brasan,
synas alla dessa figurer werkligen
wara i afgrundsregentens palats.
(Rabb. M.) Talmudisterne försäkra
at det fans Jättar i arken; men som
de togo för mycket rum, måste man
släppa ut noshörningen, som simmade
efter arken.
(Nord. M.) Se HRIMTUSSAR.
2. – INDIANSKE, ell. elake Genier.
Indianerne fördela dem til 5
stammar. Flere af dem äro dömde at irra
omkring i werlden efter döden, for
deras onda gerningars skull; och kunna
icke slippa derifrån utan genom
hopsamlande af alla Indianers böner til
Gudarnes så at de närma sig til dem
som bedja och söka at göra dem
tankspridde, på det de må glömma några
af de ceremonier som äro dem
föreskifne: det är endast på detta sätt, o.
ej genom dem sjelfwa, som de kunna
ha någon fortjenst inför Gud. När de
samlat et erforderligt antal af böner,
tillåter Han dem at ombyta natur.
I stället för at wara willsefarande o.
olycklige Genier, blifwa de själar,
ingå i en menniskokropp, och genom
denna förändring njuta den
lycksalighet som blifwit desse sednare
utlofwad. För at undwika denna surpris,
uprepa Indianerne en bön wid
Gudstjenstens början, och kasta watten tre
gånger öfwer wenstra axeln, det enda
ställe der Genierne kunna nalkas dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
