Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lacæna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sjön Mæris, påstår at den anlades
af Peresukus eller Tithoes. Herodotus
gör den til et werk af 12 konungar.
Enligt Pomponius Mela innehöll L.
3000 rum, hwaraf hälften lågo under
jorden, och 12 palats inom en enda
omhägnad. Den war byggd o. betäckt
af marmor, och der fans blott en
enda nedgång, men innanföre funnos
tusentals krångliga wägar. I Plinii
tid troddes allmänt at det war et
monument helgadt åt Solen. Sednare
tiders resande hafwa gissat at den war
et Pantheon. Inbyggarne i landet kalla
ruinerna Charons palats, och tro at
det är et arbete af samma Charon,
som, sedan han fortjent ofantliga
summor genom den skatt han utkräfde för
de dödes öfwerfart, hade låtit upföra
denna byggnad, för at der gömma
sina skatter, som genom kraftiga
talismaner skyddades emot tjufwars
inbrott. Deraf härrör deras frugtan at
föra resande dit, emedan de tro dem
wilja bortröfwa skatterna.
3. – L. på Kreta anlades af
Dædalus wid Gnossus, efter den
egyptiskas modell, för at der instänga
Minotaurus. Den war utan tak, men
den i Egypten war betackt och mörk.
3. – En annan L. på Kreta
beskrifwes af Tournefort. Det är en
underjordisk gång i form af gata, som
genom tusen oregelbundna wägar och
biwägar genomlöper hela det inre af
en kulle wid foten af berget Ida,
söder ut, tre mil ifrån den gamla
staden Gortyna.
5. – L. på ön Lemnos war
märkwärdig af 150 pelare, som, när man
wände dem stodo så noggrant på sina
tappar, at et barn kunde röra dem.
Det war et arbete af byggmästarne
Zinilus, Rholus och Theodorus. I
Plinii tid sågos ännu lemningar deraf.
6. – L. i Italien anlades under
staden Clusium, af den etruriska
konungen Porsenna, som genom
upbyggandet af en prägtig grafwård wille
trygga Itallen om den äran at i
fåfänga ha öfwertraffat de utländska
konungarne. – Plinius omtalar en L.,
som Theodorus anlagt på Samos.
LACÆNA, Helenas tilnamn.
LACCOPLUTES, ättlingar af
Callias, fackelbärare wid mysterierna i
Athén. Han hade fått detta namn
emedan han under persiska kriget
riktat sig genom en skatt, nedgräfwen på
marathonska fälten, o. dödat den som
för honom uptäckt skatten.
LACCOS, gropar som tjente til
altaren, då man offrade at de
underjordiske Gudarne.
1. LACEDÆMON, son af Jupiter
och Taygete, war 4:de konungen i L.
Folket tilskref honom äran at wara
den förste som infört Gratiernes
dyrkan i Grekland, och påstod at templet
han åt dem upbyggt på stranden af
floden Tinsa, war det äldsta i landet.
Efter hans död uprestes åt honom et
heroiskt monument i L. Se SPARTA.
(Sinneb. l.) I Ebermayers
Thesaurus Gemmarum ses en camé, som
föreställer L. med tjockt skägg samt
långt och yfwigt hår. På hufwudet
har han en hjelm utan prydnader.
2. – Staden, har på medaljer et
långt kärl och Dioskurernes mössor.
1. LACEDÆMONIA, Junos tilnamn
i Crotona.
2. – Högtidligheter, hwarwid
lacedœmonska hustrur, flickor och pigor
samlades i et stort rum, dit ingen
mansperson fick tilträde. Athenœus
talar om en fest af samma namn, der
qwinnorna grepo gamla ungkarlar,
släpade dem omkring et altare o.
slogo dem med knytnäfwarne.
LACERTA, en spåman, som under
Domitiani regering samlade en
omätlig förmögenhet.
LACHANOPTERER, inbillade djur,
som Lucianus säger wistas i månen.
Det war stora fåglar, betäckta med
gräs i st.f. fjädrar.
LACHESIS. en af Parcerne. Det
war hon som spann menniskans
lifstråd på sländan. Hesiodus låter henne
hålla sländan, och Juvenalis äfwen
spinna. Wid de concerter som höllos
af de tre systrarne, besjöng L.
förflutna händelser, säger Plutarchus. Hon
wistades på jorden och förestod de
öden som oss styra. Hennes drägt war
stundom beströdd med stjernor o. hon
igenkändes på de många sländor som
lago omkring henne. Restout har i sin
tafla öfwer Orpheus gifwit henne,
utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
