- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
30

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Libethrider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en herde på grafwen, och
började under sömnen at sjunga Orphei
sånger med en få wälljudande stämma,
at alle inwånarne sprungo til för at
höra honom. Under det de
armbågade sig fram, knuffade de omkull
kolonnen som stod på grafwen, och
Solen fick se Orphei ben. Natten derpå
upssvällde Sus, en af strömmarne
ifrån Olympus, och upslukade staden.

2. – En källa i Magnesia.

1. LIBETHRIDER, Nymfer på
berget Libethrios.

2. – Musernes tilnamn ester
källan Libethra.

LIBEUM, se LIBATORIUM.

LIBITINA, en Gudinna som
troddes wårda sig om de döda o.
begrafningar. Hon kallades så, icke derföre
at ingen tycker om henne, quod
nemini libeat, utan emedan hon
bortrycker folk när hon tycker, ad libitum.
Plutarchus påstår at man gaf
Venus detta namn, för at underwisa
menniskorna om listvets bräcklighet,
och wisa dem huru dess slut war icke
långt ifrån början, emedan samma
Gudinna förestod beggedera. Andre
tro at det war Proserpina. Hon hade
et tempel omgifwet af en helig lund,
dit man bar en silfwerpenning för
hwart lik. Dessa penningar lades uti
L:s skattkammare, och räkningen
öfwer dem kallades Libitinæ ratio;
deraf ab talesättet: in rationem
Libitinæ venire, inskrifwas i
dödsförteckningen. Suetonius berättar, at i
Neros tid war en höst dödligheten så stor,
at 30,000 silswerpenningar inflöto i
L:s skatt. – Hon gaf sitt namn åt
templet som war henne helgadt; åt
dem som sålde på hennes befallning,
och förmodligen til hennes fördel, det
som war nödwändigt för
begrafningar; åt en port i Rom der liken
utburos; åt en af amphitheaterns
portar, der man utbar liken efter de
gladiatoder som dödades wid de
allmänna skådespelen; samt slutligen åt
sjelfwa likbåren.

LIBITINARIUS, den som i
Libitinas tempel sålde ell. uthyrde allt som
fordrades til begrafningar. Han
skaffade äfwen likbärare, gråterskor o. dem
som skulle upbränna liken. De
såkallade Pollinctores stodo i hans tjenst.

LIBO, en namnkunnig grekisk
byggmästare, som upbyggde det rygtbara
Jupiters-templet wid Pisa.

LIBRA, se WÅGEN.

LIBRARIÆ DEÛM, Gudarnes
hand-sekreterare, et namn som gifwes
Parcerne, af Martinus Capella, i
anledning af Plato och Cicero, som kalla
dem Ödets tjenare. Den första
förestafwade Ödets beslut, den andra
uptecknade, o. den tredje werkställde dem.

LIBRI AUGURALES woro böcker,
som innefattade konsten at spå efter
fåglars flygt, sång och sätt at äta.
De föremål på hwilka Augurerne
öfwade sin konst, hänföras til tolf
afdelningar, efter antalet af de 12
tecknen i Djurkretsen. 1) djurens
inträde i husen, antingen de woro tama
eller wilda; 2) de djur som
oformodadt wisade sig för en resande på
wägen; 3) åskan, en eldswåda i hus ell.
annorstädes; 4) en warg som tog bort
et får, en räf som åt up en höna, o.
dylika händelser; 5) buller som
hördes i huset och troddes komma ifrån
någon tomtegubbe; 6) en fågel som
föll ned på wägen och lät taga sig
med bara händerna, en ugla eller en
kråka som skrek; 7) en katt som, emot
wanan kröp in i kammaren genom et hål,
ansågs för en elak ande, likasom
hwarje annat djur som inkommit gå
samma sätt; 8) et ljus eller fackla
som oförmodadt slocknade, hwilket
ansågs härröra af en demon; 9) då
elden sprakade trodde man sig höra
Vulcanus tala; 10) när elden gnistrade
mer än wanligt; 11) om elden
fladdrade på et besynnerligt sätt, troddes
at Larerne rörde i den; och slutligen
12) en plötslig nedslagenhet, o. hwarje
ledsom händelse man emot all
förmodan fick weta.

LIBRI SIBYLLINI, se
SIBYLLINSKE BÖCKERNE.

LIBUM, offerkaka, tilredd af
Sesamum (en ört), mjölk och honing;
den nyttjades i synn, wid offren åt
Bacchus, Laterne och Termini.

1. LIBYA, dotter af Palamedes,
hade med Mercurius sonen Libys.

2. – Dotter af Epaphus o.
Memphis, eller Cassiopea; andre säga af
Oceanus och Pompholyge: älskad af
Neptunus, med hwilken hon hade
sönerne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free