Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mercurius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligen må anmärkas, at fablerne om
M. hafwa af de fleste lärde warit
anledde endast såsom allegorier af solens
lopp o. af de fenomener som hon
frambringar. Den himmelske M.
föreställer solen under sommarsolståndet. Den
underjordiske M. är solen under
wintern. Om han dödar en jätte, så är
det et träsk han uttorkar. Å andra
sidan är Argus blott et emblem af
himmelen, der hundra ögon lysa, d.ä.
otaliga stjernor; och Io är emblem
af jorden under bild af en ko, det
nyttigaste landtdjur. Om Juno, d.ä.
regnet, förföljer Io ända til Egypten,
så will det säga at solen, mera
brännande på Nilens stränder, der
förskingrar dimmorna, och gör jorden
mera fruktbar. Om M. slutligen
nedstiger til underjorden för at leda
skuggorna derifrån, så är det solen som
går ned under horisonten, och wid sin
upgång tyckes jaga framför sig
mörker och irrbilder, nattens barn.
Författaren til Monde primitif, och den
lärde Dupuis, hafwa nästan
handgripligen bewisat denna mening. Enligt
dem är caducén, som Homerus kallar
den goldene stafwen, icke annat än en
solstråle som förjagar natten och
skuggorna: och ormen, som hos alla gamla
folkslag war en symbol af lifwet, är
förenad i föreställningen af solstrålen,
för at uttrycka huru dagens stjerna
befruktar jorden, är wextkraftens
fader, och tyckes gifwa lif åt hela
naturen. Apollo säges hafwa gifwit
caducén åt M., hwilket ytterligare
bewisar at det blott war en solstråle.
Desse Gudar hafwa också ofta blifwit
förblandade. M. har et strålande
hufwud likasom Apollo. Om denne
upfunnit lyran, låter wäxa
läkedomsörter, och anses såsom skaldernes Gud,
så har M. upfunnit lutan, är den
störste läkaren i sitt tidehwarf, och Gud
för alla wältalare. Också hade de et
gemensamt altare i den Olympiske
Jupiters tempel. Slutligen firades de
förnämsta af Gudens fester öfwerallt
i början af Maj, emedan solens eld då
är werksammast och mest lysande. En
staty i kabinettet Caspiano föreställer
M. med en wingad mössa, som nästan
betäcker öronen. Guden är klädd i et
slags west som går ända ned til
fötterna. Bakom hufwudet framskjuta
flera solstrålar, som tydligen
tilkännagifwa dagens stjerna.
2. – Se TRISMEGISTUS.
3. – Et namn af Athénarne
gifwet den första missdådaren som
aflifwades, när de woro flere, emedan han
wisade de återstående wägen til helwetet.
MERERIS, chef för de demoner som
blanda sig i åska och blixt at
förderfwa luften och framkalla pesten.
MERETRIX (Skökan), et Veneris
tilnamn i anledning af det sätt
hwarpå hon dyrkades på ön Cypern, der
qwinnorna för et wisst pris läto bruka
sig, til Gudinnans ära.
MERGIAN-BANU (Österl. M.), en
Fé som ofta förekommer i
Österländska romaner. Hon wara Peris-ätten,
d.w.s. jättarne eller demonerne af
det wackra slaget. Diverne, deras
fiender, som anfördes af Demrush, hade
fallit in i Persien och tagit M. til
fånga. Demrush, som fick henne på
sin lott, wille njuta hennes ynnest;
men som han endast bemöttes med
förakt, behandlades hon illa och
instängdes i en grotta under berget Kof. Der
forblef hon til dess hennes förföljare
dödades af Thahamurath, som
återgaf henne friheten. Sedan hon lockat
sin befriare in i et olyckligt krig hwari
han stupade, lemnade den tröstlösa M.
Persien och begaf sig til Europa, der
hon förwärfwade sig et stort rygte
under namn af den Morganska Féen
(Fata Morgana).
MERGUS, et tilnamn som Æsacus
fick, då han förwandlades til lom.
1. MERIONES, son af Molus och
Melphis, war en af Helenas friare:
genom sin ed förbunden at förswara
den gemål hon utwalt, förde han med
Idomeneus 80 galejer ifrån Kreta.
Han utmärkte sig wid Troias
belägring och wid de lekar som anställdes
i anledning af Patrokli död, der han
wann priset för bågskjutning och
lanskastning. Homerus säger honom wara
lik mannamördaren Ares eller Mars.
I striden körde han Idomenei wagn.
2.– Jasons son, namnkunnig för
sin ofantliga rikedom och sin girighet.
MERI-TURSAS (Finnl. Myth.) en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
