Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ket upwäxt af Kaimorts’ (första
mannens) säd, i samma ögonblick han dog.
MESE, den medlersta af lyrans sju
strängar, helgad åt Solen.
MESGIOGIBACHI (Mah. M.)
prester som tjenstgöra i de inre
moskéerne, der seraljens fruntimmer förrätta
sin bön.
MESITES (Pers. Myth.) et namn
som Perserne gifwa deras gud Mitra,
såsom warande midtemellan Ormuzd
och Ahriman.
MESOPONTIUS, den som bor midti
Hafwet, et Neptuni tilnamn.
MESOPOTAMIEN (Sinneb. lära).
Detta land afbildas stående emellan
twenne qwinnor, Tigris och
Euphrates, med en mitra på hufwudet.
MESOSTROPHONIA, dagar då
Lesbierne offrade allmänna offer.
MESOTHEUS, et Bacchi tilnamn
efter en stad i Achaia.
MESSAPEUS, et Jupiters tilnamn
som han fatt riter en af sina prester.
Han hade et tempel emellan Phaellia
och berget Taygetes i Lakonia.
MESSAPUS, son af Neptunus,
skicklig at inöfwa hästar, gick til Turni
hjelp emot Trojanerne, och utmärkte
sig genom lysande bragder i det kriget.
MESSENA, dotter af kon. Triopas
i Argos, gifte sig med Polykaon 1.
Stolt öfwer sin börd kunde M. icke
fördraga at wara gift med en simpel
enskilt man, utan öfwertalte sin man
at göra sig til kung och inkräkta et
land i grannskapet af Lakonien,
hwilken han kallade Messenien efter sin
modesta gemål. M. införde i sitt nya
rike Ceres’ dyrkan och ceremonier, och
njöt hjelteära efter sin död. Hon hade
et tempel i Ithome, och en bildstod
til hälften guld och til hälften Parisk
marmor.
MESSIAS (Rabb. M.). Det är
bekant at Judarne förwänta Hans
ankomst, hwarföre läsaren icke lär taga
illa up om här införes något af deras
rabbinska drömmar om denne befriare.
Bland Rabbinerne hafwa någre sett
Honom i Ezechias’ person; andre,
utan at bestämma någon wiss tid, twifla
icke at, i enlighet med gamla orakel,
M. wäl redan kommit på den af Guds
Ande utsatta tiden, men tro at Han
icke föråldras, at Han håller sig dold
under jorden, och wäntar för at
uppenbara sig och hjelpa up sitt folk med
kraft, magt och wishet, at Israel
wederbörligen firar sabbaten, som det
ännu icke gjort, och at Judarne
godtgjort all den orättfärdighet hwarmed
de sig besmittat, och som hejdat
loppet af den Ewiges wälsignelser öfwer
dem. De gamle Ebréerne hafwa trott
at M. föddes samma dag som
Jerusalem sista gången förstördes af
Romarne. Rabbinen Kimchi, som lefde
i tolfte seklet, trodde at M., hwars
ankomst han ansåg höra snart inträffa,
skulle drifwa de Christne ur Judéen.
Saladin war denne befriare, men
derpå wunno Judarne ingenting. Flere
tro at M. redan är idet jordiska
paradiset; andre i Rom, och
Talmudisterne påstå at denne Herrans Smorde
wistas ibland de spetelske o. sjuke wid
denna stadens port, och wäntar på
at Hans förelöpare Elias skall komma
och wisa Honom för menniskorna.
Allmänna meningen hos Rabbinerne är,
at M. ännu icke kommit och at twå
skola efterträda hwarandra, den förre
i et ringa och föraktade tilstånd, den
andre i et härligt och triumferande;
beggedera blott menniska. Ebréerne
hafwa alltid hållit sig wid
enhetsidéen, et kännetecken som utmärker
det Högsta Wäsendet. Tio stora
underwerk skola föregå innan M.
kommer. 1:o skall Gud upwäcka tre de
wederstyggligaste tyranner som
någonsin funnits på jorden, och hwilka skola
orimligt förfölja Judarne. Ifrån
werldens ändar skola komma swarta
menniskor med twå hufwuden, sju
gnistrande ögon, och en så förskräcklig
upsyn, at de käckaste män icke drista wisa
sig för dem. 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te
och 6:te undren bestå i pest,
hungersnöd, stor dödlighet, solen förbytt
i tjockt mörker, månen i blod,
stjernornas nedfallande af himmelen, och
odrägligt förtryck. Det 7:de är det
märkwärdigaste. En marmor, som
Gud skapat redan i werldens
begynnelse, och som han med egna händer
huggit til en skön flicka, blir föremål
för en wederstygglig otukt. Af dessa
orena samlag födes Antichrist
Armillius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
