Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Moqua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
129
pyx 1., hwarföre han någon gång kallas Ampycides. Det
berättas at på resan ifrån Kolchis gick han at bosätta
sig i Afrika, nära Teuchira, i wiken der Karthago
sedan anlades: der gjorde han sig så aktad genom sin
skicklighet i spådomskonsten, at folket, efter hans
död, bewisade honom gudomlig ära, och helgade honom et
orakel, som långe war i stort anseende. 3. – En af
lsopithetme, gjorde sig rygtbar wid belägringen af
Thebw. Han tros wara densamme som man ärade i
Ciliesten, och som gaf sitt namn åt staden Mopsuestia.
4.–En krigshöfding hos Argierne, förde en coloni til
bergen i Kolophonien, der han anlade staden Phasele.
5. – Son af Nikodamas o. Œnea, drottning öfwer
Pygméerne. Som Œnea illa handterade sitt folk,
bortfördes M. af Pygméerne för at upfostras på deras
satt. 6. – Bördig ifrån Lydien, begaf sig til Syrien,
der drottning Atergatis regerade. Sedan hon och hennes
son Jethys genom otroliga grymheter tröttat
undersåternes tålamod, föllo de i Mopsi händer, som
lät dränka dem i en sjö nära Askalon. 7. – En
Thracier, war landsförwist af kon. Lykurgus, men
sällade sig derefter ihop med en annan landsflykting,
wid namn Sipylus, en Scyth til nation, anföll
Amazonerna och gjorde bland dem et stort nederlag. Se
MYRINA I.
MOQUA, en fanatisk ceremoni hos de indiske
Mahometanerne. När de hemkommit från wallfärden til
Mekka, gör en af dem et utfall emot dem som icke följa
Mahomets lag; han fattar sin dolk, hwarpå halfwa
klingan är förgiftad, springer omkring på gatorna,
stöter ned alla som icke äro Mahometaner, och slutar
icke förän han sjelf blir mördad. De tro sig göra Gud
och profeten en tjenst med dessa mord; efter döden
anses de såsom helgon och få en prägtig begrafning.
MOQUISIE. Inbyggarne i Loango och Kakongo, samt andra
folkslag i nedra Ethiopien, åkalla hus- och
landtdemoner, dem de tillskrifwa alla upträden i
naturen. De kalla M. hwarje warelse hos hwilken
innebor en hemlig förmåga at göra godt eller ondt, och
at uptäcka skedda och stundande händelser. Deras
prester heta Ganga M. och de utmärkas genom et tilnamn
taget af stället, altaret, templet och afguden de
tjena. – En M. från Thiriko är mest ansedd; en ifrån
Kikokoo wakar öfwer hafwer, förekommer owäder, och
bringar fartygen i god hamn; det är en träbild som
föreställer en sittande man. En M. från Malemba är
helsans gudinna; men är inte annat än en halfannan
fots fyrkantig matta, i hwars öfra kant är fästad en
rem, för at derpa hänga buteljer, fjädrar, fjäll, små
klockor och ben, allt rödmåladt. En M. från Mymia är
en gräskoja wid wägen, öfwerskuggad med trän. En M.
från Koffi är en påse full med snäckor för at spå med.
En M. från Kimaja består i sönderslagna krukor,
hattkullar och gamla mössor. En M. från Injami, är et
stort beläte uprest öfwer et tält. En M. från Moanri,
är en kruka nedsatt i jorden emellan twenne heliga
träd; dess prester bära armband af koppar. Se MOKISSOS.
MORABITER. Så kalla Musulmännen dem som äro anhängare
af Mohaidin, Alis sonson. De mest nitiske af denna
sekt lefwa som eremiter och studera moral-filosofien i
ödmarkerna. De äro i flera punkter stridige mot Omars
anhängare, och föra i öfrigt en temligen sjelfwåldig
lefnad, i den tro at de fastor och andra prof de
undergått, gifwa dem rättighet dertil. De biwista
fester och bröllop hos de förnäme, och inträda dit
under afsjungande af verser til Alis och hans söners
ära; de deltaga i kalaset och dansen, och falla
slutligen i ansägtningar som deras lärjungar icke
underlåta at anse för gudomlig hänryckning- – I Afrika
kallas äfwen M. de Mahometaner som slå sig på lärdom
och en helig lefnad. De lefwa nästan som de hedniske
filosoferne eller som nutidens eremiter, och stå i
synnerligt rot hos folket, som ofta tagit af dem til
regenter.
MORAI kallas på Wänskaps- och Söderhafsöarne en inwigd
begrafnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
