Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Munna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
til och med 4000. De äro delade i
flockar af 10, 20, stundom 30 man.
Den äldste för befälet, och låter
genom andra munkar straffa den som
förbrutit sig. Är förseelsen stor,
lemnas syndaren til stadens höfding, som
äger domsrätt öfwer klostret.
Munkarne äro förbundne at afhålla sig
ifrån all spis som haft lif. Allt
umgänge med qwinnor är strängt
förbuden. De raka hufwudet och ansigtet.
På armen sättes et märke som sitter
der så länge de lefwa. Alle som
hafwa lust, blifwa inlåtne, och enhwar
äger frihet at åter gå ut i werlden,
så snart han ledsnar wid
munklefnaden. Förnedrade och föraktade äro de
underkastade wissa utskylder och
dagswerken, så at de nästan äro at anse
såsom slafwar. Men deras
Superiorer njuta mycken aktning, isynn. om
de äro lärde; de kallas konungens
munkar, en titel som gör dem jemngoda
med de förnämsta herrar i landet, o. ger
dem rättighet at bära et
distinctions-tecken, som kan anses såsom et slags
orden. Oaktadt föraktet för dessa
munkar, anförtror man dem likwäl barnens
upfostran. Flere af deras länungar
stanna qwar hos dem och antaga
samma lefnadssätt. Efter lärarnes
frånfälle ärfwa de deras qwarlåtenskap och
anlägga sorg efrer dem.
MUNNA (Finnl. M.) en
ögonläkare i gamla runor; äfwen en nordisk
mö som anropas af dem som wallacka
hästar, at hemta is, rimfrost w. kyla.
MUNUS, fägtarespel som gåfwos til
de dödas ära, och ansågos då
såsom en skyldighet.
1. MUNYCHIA, et Dianas tilnamn
efter en hamn och stad wid Athén.
2. – En årlig fest som firades i
Athén til Diana Munychias ära d. 16 i
MUNYCHION, tionde månaden i
athenska året, swarade mot slutet af
Mars och början af April månad.
1. MUNYCHUS, son af Laodice I.
och Demophoon eller Akamas,
upfostrades i Troja af Æthra, och gaf sitt
namn åt staden Munychia. Enligt
Parthenius blef han just då Troja
intogs, igenkänd af sin fader, som
frälsade hans lif och förde honom til
Thracien, der han dog af et ormbett.
2. – Son af Dryas, war en
skicklig spåman och wäl känd för sin
fromhet. Med sin gemål Lelanta hade han
flera barn, äfwen utmärkta för deras
godhet, och som hette Alkander,
Megaletor, Philæus och Hyperippe. En
dag då de woro för sig sjelfwa på
landet, anföllos de af röfware, som
drefwo dem in i en byggning och satte den
i brand. Gudarne förbarmade sig och
förwandlade dem til fåglar. M. blef en
fågel som kallas Triorches, qwidfågel.
MUPHTI (Mah. M.) Religonschef
och öfwersteprest hos Mahometanerne.
Han kallas äfwen lagstiftare,
domarnes orakel, renlärighetens prelat m.m.
Den dagen då han inwiges, kläder
Storherren honom i en dyrbar
sobelpels, och ger honom en skänk af tusen
dukater. Hans lön är 2000 aspres
(omkring 14 R:dr B:co) om dagen;
men han tar allt hwad han kan få i
pengar af de sysslor som bero af de
kongl. moskéerna. Fordom war hans
magt oinskränkt: han rådfrågades af
alla rikets undersåter och af sjelfwa
Stor-sultan, i de wigtigaste
angelärgenheter; men numera har han icke
regentens förtroende, utan i den mån
han ofta upoffrar religionen för
politiken. Knappast är han inwigd förrän
ambassadörer och Pascharnes agenter
komma för at lyckönska honom, och
göra honom en present af omkr. 5000
dukater. Sällan låter man en M. dö:
när han är anklagad för statsbrott,
blir han afsatt innan han aflifwas,
som sker på det sättet at han
sönderstötes i en marmormortel som
förwaras i sjutornen. Amurat IV, som
upfann detta ohyggliga straff, sade i
anledning häraf: “hufwuden som äro fria
för bilan böra krossas af mortelstöten”.
MURCIA, lättjans Gudinna, som
betog sina dyrkare all styrka och all
wilja at göra något. Hon hade sitt
tempel på berget Aventinus i Rom,
som efter henne fått namn af Mons
Murcius eller Murcus, eller ock har
hon fått namnet efter berget som förut
hetat Murcus. Hennes bildstoder
föreställdes betäckte med mössa, för at
utmärka hennes wårdslöshet. Flere
författare påstå at det blott war et
Veneris tilnamn, för at utmärka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
