Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Muserne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställa dem i Apollos tempel, och det
i afsigt at köpa dem som woro bäst
gjorde. Men som alla woro lika
wackra, köpte staden dem för at inwiga
dem åt Apollo. För öfrigt war
antalet tre taget af de tre sätten för sång:
röst utan instrumenter, blåsning på
blåsinstrumenter och knäppning på
lyror o.d. Se PIERUS. – Diodorus
gifwer M. et helt annat ursprung.
"Osiris, säger han, älskade glädjen,
och war mycket road af sång och dans.
Han hade alltid med sig en trupp
spelmän, ibland hwilka woro 9 flickor,
som woro bra snälla i musiken, och
deraf hette de Muser: de anfördes af
Apollo, en af hans generaler, hwaraf
han förmodligen fick namnet
Musagetes, likasom Herkules, hwilken äfwen
warit general hos Osiris.” –
Allmänna meningen är således at M. äro
9, hwilka Hesiodus först gifwit namm.
Hwarderas namn innefattar en särskilt
allegori. Clio kallas så, emedan de
som, lofsjungas af skalderne, winna en
odödlig ära; Euterpe, i anledning
af det nöje som et wackert skaldestycke
skänker åhörarne; Thalia, som will
säga at hon alltid skall blomstra;
Melpomene för at beteckna at melodien
intränger i själen hos åhörarne;
Terpsichore, för at utmärka det nöjet
de känna som studerat de fria
konsterna; Erato tyckes tilkännagifwa at
de lärde tilwinna sig högaktning och
tilgifwenhet; Polymnia, at flere
skalder wunnit rygtbarhet genom deras
många hymner til Gudarnes ära;
Urania, at de som hon underwisar,
höja sina betraktelser och sin ära til
himmelen! slutligen har Calliopes
wackra röst förwärfwat henne detta
namn, för at lära oss huru
wältaligheten förkjusar sinnet och winner
åhörarnes bifall. – De gamle hafwa
ansett M. såsom krigsgudinnor, och ofta
förblandat dem med Bacchanterna. De
sattes ej allenast i rang med
Gudinnor, men dem wisades äfwen all
gudomlig ära. Åt dem skedde offer i
flere af Greklands och Macedoniens
städer. I Athén hade de et prägtigt
altare. Rom hade äfwen åt dem
helgat twenne tempel, och et tredje der
de firades under namn af Camæner.
M. och Gratierna hade wanligen et
gemensamt tempel: ingen munter
måltid tilställdes utan at bjuda dem och
dricka deras skål. Hesiodus gifwer
dem kärleken til följeswen, och
Pindarus förblandar deras område. Men
ingen har så mycket ärat dem som
skalderne, hwilka aldrig underlåta at
i början af sina verser åkalla dem.
Parnassen, Helikon och Pinden woro
Musernes wanliga hemwist. Pegasus
betade wanligen på dessa berg och i
trakten deromkring. Ibland källor
och floder woro Hippokrene, Castalia
och Permessus åt dem helgade;
äfwensom lagern och palmen ibland träden.
– De afmålas unga, sköna
sedesamma och enkelt klädda. Apollo går
framför dem, lagerkrönt och med
lyran i handen. Som hwar och en af
dem förestår en särskilt konst, hafwa
de olika kronor o. attributer, se
CALLIOPE o.s.w. Man kan äfwen kröna
dem med fjädrar, af följande
anledning: Sedan M. segrat i
täflings-sången med Acheloi döttrar, som på
Junos inrådan hade utmanat dem,
ryckte de fjädrarna ur deras wingar
och gjorde sig kransar deraf. – De
gamle gåfwo dem gult draperi;
Phurnutus en krona ellen krans af lager
och wingar. – Målningar i
Herculanum föreställa de 9 M. med
deras särskilta attributer.
National-museum äger den rygtbara samling
af M. hwarmed Pius VI hade riktat
Vaticanen. I taflegalleriet ses
äfwen M. med hwilka den rygtbare
Lesueur i Paris prydt hôtelet Lambert.
MUSIA, en af Timmarne.
MUSICA, et Minervas tilnamn,
som kallades den musikaliska, då hon
spelade på twå flöjter, emedan
ormarne på hennes bröstsköld sades spela när
flöjten hördes i grannskapet.
MUSICUS, ett af Bacchi tilnamn,
en wän af sången och ofta i förening
med Parnassens Gudomligheter. –
Diodorus härleder namnet ifrån et
egyptiskt ord, påstår at det war i
Egypten som musiken började stadga
sig efter syndafloden, och at första
anledningen til denna konst gafs af rören
i Nilfloden, när wädret blåste idem.
MUSIKEN (Sinneb. l.) Denna fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
